• Ore

    Barnkarusellen snurrar vidare

    muggles: Kul! Vem vet, det kanske tar sig direkt?

    Angående vikt, och eventuella små viktnedgångar... Min mamma har jobbat på viktväktarna, och hennes metod att muntra upp folk som gått ner 1-2 hekto var att de skulle ta fram ett smörpaket och skära upp 100 g eller 200 g eller vad det nu var. Och tänka att så mycket fett har försvunnit från kroppen sedan förra vägtillfället... Det är en del ändå, om man tänker på det viset

  • Ore

    BS: Kan förstå att det känns litet deppigt, men det kan ju ta sig vilken månad som helst för dig också! Och om inte annat så finns det ju hopp, det går ju att sätta fart på ägglossningen med hormoner om det inte går av sig självt med litet viktminskning... Så deppa inte alltför mycket! Kram!!!

  • Ore

    MrsB: Litet matt och lätt snurrig låter inte så bra... Men å andra sidan är det ju så jag känner mig när kroppen börjar förbränna fettet när jag springer, så det kanske är samma när man går ner i vikt?

    Bara man ligger på en lagom balans, får man i sig för litet energi så ställer ju kroppen in sig på "svältläge" och förbränningen går på sparlåga... Och då kan man nog känna sig matt.

    Ego: Ääääntligen klar med felsökning. Ha ett lagersaldo i två olika system och det är garanterat att det inte kommer stämma överens... Litet "finn fem fel" (hittade fyra, sedan stämde det...)

  • Ore

    Ja, för att minska i vikt måste man ju ge kroppen för litet energi i förhållande till förbrukningen, så att den börjar förbränna lagrat fett istället... Så att man har litet "energibrist" kanske inte är så konstigt. Särskilt inte om du håller igång mycket under dagen, för då får du ju samma effekt som vid träning, att du känner att energin inte räcker till. Kroppen är överlag litet motvillig till att förbränna fett effektivt, många idrottare som håller på länge märker tydligt att de inte får så mycket energi de skulle vilja när kroppen måste gå över till att bränna fett då glykogenet är slut.

  • Ore

    Blääää vad deppig jag blev nu. En kollega till mig, som gifte sig drygt en månad efter mig talade precis om att de ska ha barn i augusti (deras första).

    Jag vill också!!!

    Nu känns det riktigt jobbigt, gråter snart. F*n. Möte om en halvtimma.

  • Ore

    Lyckades nog skärpa mig, tror jag...

    Varför reagerade jag så, det är ju jätteskoj för henne, och det sa jag också. Men när jag litet senare kom in på mitt kontor så kändes det bara jättehemskt för egen del...

    Måste aktivera mig med något annat nu...

  • Ore

    Tack för att ni förstår!

    Hittade för övrigt denna tråden när jag sysselsatte mig med annat: www.brollopstorget.se/Forum-1-11/m3285750.html

    Det är inte så att vår Piggelin skaffat sig ett covername här för att planera bröllop eller så??? Vad tror ni?

    Nu ska jag gå iväg på mitt möte, och jag hoppas att det är j*igt intressant möte, så att jag inte börjar grubbla för mycket.

  • Ore

    Ja, så länge jag inte är gravid så njuter jag gärna av vin istället...

    Och om vi pratar husgrejer, igår upptäckte jag dessa golv www.forbo.se/Default.aspx Linoleumgolv på klick-plattor, någon har tänkt till här tycker jag... Smart!

    Grodan: Man får absolut kommentera, även om man har det bättre än de flesta. Annars hade jag varit diskvalificerad att uttala mig.. Jag vet ju att EA har råkat ur för flera kollegor som blivit gravida, och upplevt exakt samma sak som jag. Och det har säkert andra här gjort också. Men för mig var det otroligt tungt, även om det relativt sett inte är så synd om mig, jag har ju bara försökt i ett knappt halvår att bli gravid, har inte ens gått över medelvärdet än...

    Piggelin: Så det var inte du som skaffat ett extra nick? Var tvungen att fråga. När det nu var någon som hade koll på gbg och hette något med piggelin så började min hjärna tänka av sig själv, haha...

  • Ore

    Jag köpte en hel del sprit inför ett cocktailparty vi skulle ha i kompisgänget. Sedan var typ hälften nyktra, av olika anledningar, och det gjorde att övriga halvan bara drack någon drink eller två... Så där har jag massor kvar. Plus att det brukar bli någon flaska på finlandsbåten, en gång om året som jag dricker ur på vägen hem. Men då dricker jag ju inte upp hela flaskan. Så jag har också massor av spritflaskor stående. Men jag kanske skulle ordna bartömningsfest med ett gäng andra kompisar, som inte är de som spottar i glasen...

    Maken gillar inte starksprit alls. Han kan dricka öl, vin och cider, men skulle inte få för sig att köpa så mycket själv. Och eftersom jag tränar med syftet att lyckas bra i tävlingar, så dricker jag inte så mycket heller - tyvärr, eftersom jag uppskattar det.

    Men jag håller mig helst till vin och whiskey... Kanske öl när det passar, och att dricka på fester m.m. Men till mat föredrar jag helt klart vin.

  • Ore

    Grodan: Min svåger och svägerskas dotter hade svårt att sova på nätterna när hon var 6-7 månader. Det som hjälpte då var faktiskt att hon fick sova i eget rum. Hon vaknade av att sova i samma rum som föräldrarna, och det blev en ond cirkel där ingen av dem som tillräckligt.

    Seaband har jag mot åksjuka, jag blir hysteriskt sjösjuk, och X2000 är också hemskt, ibland även bussresor, flygresor och bilresor särskilt om jag inte kan se. Jag tycker det fungerar bra, även om det inte tar bort det helt.

    Calma tuggummit är effektivt, men otäckt, känns som att tungan domnar ett tag. Postafen funkar också, men inte lika bra som Calma tycker inte jag. Och jag tycker det är litet jobbigt att man inte får köra bil när man äter det...

    Ego: Deppade som sjutton igår, och tog ut dolda agressioner genom att skälla ut min sega dator hemma. Maken såg ett tillfälle att muntra upp mig på något sätt (det där med inte gravid kan han ju inte göra så mycket mer åt än han redan gör...) genom att lova att köpa en ny dator till mig. Då blev jag litet gladare, men jag skulle hellre bli gravid...

Svar på tråden Barnkarusellen snurrar vidare