Barnkarusellen snurrar vidare

Ahh, bra... Det är lugnt med målaren, han kanske har några bra tips att bjuda på till mitt husbygge???

Håller med dig om kackerlackor, muggles. Och de finns i mängd och parti i Sydney. Den tjejen jag bodde hos, i två nätter, hade många kackerlackor inne i familjens hus... *ryyyys*

Men jag är alltså inte så förtjust i spindlar... Vill gärna ha ett betryggande avstånd mellan mig och dem. Skulle nog kunna lyfta en, om de höll sig stilla under tiden. Inte så stor chans för det, dock???

Nu drar jag hemåt, och beger mig framåt kvällen mot sydligare breddgrader (=Skåne).

Trevlig helg allihop, håll discodansen coh champangeförtäring uppe såhär en FREEEEEEDDDAAAAAG!!!

Tjo hopp!

Nenne: Vad tråkigt med katten, och med alla grubblerier... KRAM!!!

Och en stor KRAM till EA också!!! Vet precis hur jag kände mig när min kollega berättade att hon var gravid, och det var fasen i mig inte roligt. Och ni var på middag också... Grymt imponerad att du orkade hålla masken. Jag småpratade ju med min kollega i typ 5 minuter, och sedan gick jag till mitt kontor och grät. Jag tror nog ändå att avundsjukan inte är så hemsk, det är ju inte det att man missunnar andra att vara gravida. Det är ju bara det att man så förtvivlat gärna vill samma sak för sig själv...

Kängu: Härligt med flytten!

Telis: Låter som ett suveränt skidställe, jag blev också sugen på att åka dit. Blå och röda pister låter perfekt för mig! Och maken gillar också röda pister. Egentligen svarta också, fast han har mest åkt i Sverige, och där tycker han att backarna lätt blir dåliga för att så många som egentligen inte borde åka svarta pister åker dem bara för att de är "värst".

Frullan: Hoppas att du kan gå på konserten? Ljudreflekterande jacka, finns det någon sådan???

Allvarligt, borde inte magen, och vattnet dämpa ljudet rätt så bra?

Oj, möte...

Tråkigt med dödsbesked muggles...

Hann inte skriva klart tidigare heller:

Vickan: Det kan inte vara lätt att våga bli gravid igen, med de erfarenheter du har... Hoppas du så småningom hittar mod att våga försöka, och att det då går vägen. Kram!!!

BS: Trist med sjukdomar på skidsemestern, men det låter som att du hade en ganska härlig vecka i alla fall! Trots skadad make, som inte verkar gå ihop med sin svärfar, krasslig Iris och inget solsken...

Ego: Har haft en härlig träningshelg. Fast första dagen molvärkte det i magen, och jag var ganska orolig när jag sprang. Märktes direkt på tiden. Långsamt och litet fel... Igår hade jag inget ont, låg ändå på en ganska låg puls och fick en härlig (och lång) runda med bra flyt. Fast sedan blev jag orolig "varför känns det inget i magen längre". Men nu är molandet tillbaka, så jag hoppas allt är ok.

Men jag blir inte riktigt klok på om jag kan träna som vanligt eller inte. Jag har i alla fall konstaterat att "som vanligt" för mig är puls mellan 160-185 (av maxpuls 210) i 60-90 minuter... Ok intensitet för pyret, eller riskerar jag att strypa blodflödet till magen för att det går till musklerna istället? Kommer jag kunna hålla igång till den viktigaste vårtävlingen om 5 veckor, eller måste jag outa att jag är gravid och låta lagkompisarna avgöra om de tycker att min sänkta intensitet räcker, eller om jag ska bytas ut?

Lyxgrubblerier, jämfört med vad en del av er andra grubblar på, jag vet det...

Hmm, man får väldigt många lustiga träffar när man googlar på bodyglide... Tror att webfiltret skulle blockera många av dem om jag försökte öppna dem.

Jag var dock ute efter detta: www.bodyglide.com/
Som skavsårsförebyggande, och inget annat (vet minsann hur fantasifulla ni kan vara annars )

Liten: Surt att ögonkliniken ändrar och sabbar planerna...

Muggles: Alzheimers är en ruskig sjukdom. Min mans farfar hade det, och likaså en kompis pappa. Båda blev elaka pga sjukdomen... Allra värst var det för dem själva när sjukdomen var litet "till och från". Dvs när de plötsligt kom ihåg vem den andra var, och samtidigt hur de betett sig mot den andra personen (frun)... Fruktansvärda skuldkänslor...

MrsB: Grattis till första dagen på nya jobbet! Som du säger, med vilja och arbete kommer man lååååångt!

Långa dagar för barnen, förstås, över 10 timmar... Hoppas att det går att fixa med maken och/eller föräldrarna.

EA: Säger som lappis, skönt att du fått prata av dig. Att maken förstår bättre hur du mår, och har mått. Tror att din kompis skulle förstå dig också, om du vill ge henne chansen... Hon märker ju att något är fel, och vill säkert hjälpa dig!

Återigen en stor KRAM till dig...