Jag börjar att bli en aningen förtvivlad!

Funderar som du. Ibland känns det som man tagit på sig mer än ekonomin tillåter men samtidigt vet jag att jag kommer vara där jag är nu om 5 år också. Har väntat 12 år på att gifta oss och nu bestämde vi att vi gör det.

Går på tidsbegränsad sjukersättning tom juni 2010, sen vet jag inte vad som kommer hända. Oroar mig mycket men försöker leva i nuet. Jag är sjuk, har två st kroniska sjukdomar.
Vi kommer att gifta oss enkel, borglig vigsel men mina föräldrar. En inte alltför dyr ring, max 3 000:-, bilig lokal och en fest med smörgåstårta efter vigsel... Visst har man drömmar men de får stå tillbaka.