ensamt...

Känner igen mig väldigt väl - fast jag inte på något vis är nyinflyttad.
Där emot är det även här väldigt svårt att komma in i kretsar som funnits i många år och det är ju tyvärr så att i min ålder umgås de flesta med samma folk som de umgåtts med sedan gymnasiet...
Att träffa folk på jobbet innebär att man måste ha samma kollegor varje dag - något jag inte har då jag, när jag jobbar, jobbar som demonstratris vilket innebär att jag åker runt i alla möjliga butiker och aldrig är "fast" på samma ställe mer än max 3 dagar i rad...
Sen hjälper det ju inte att de "normala" ser mig som lite konstig, o de "konstiga" ser mig som normal... så jag hamnar i någe slags limbo där ytterst få känner gemenskap med mig...