I vått och torrt (del 5)

*sjunger medans pruttar runt i rummet* "du kan intee ta mig du kan inte ta mig, *sätter tummen mot näsan och spretviftar med fingrarna*

Jag kom just att tänka på det som uppmärksammats på bla nyheterna:att folk blir googlade på av arbetgivare osv och att det kan vara tungan på vågen då man söker jobb osv.

Om någon listar ut vem jag är och så läser här...

...då får jag vara arbetslös föralltid!

Ja det är lätt att glömma att inte bara vi läser...

..men alla de där rökpauserna under åren,som man själv fått vara kvar innne och passa telefonen...på dem har man lite tid upp!

Om jag känner igen ? Kort svar: ja!

Jag blev vansinnig på min sambo också nu här... det promenerar på ens nerver att gå hemma och ha så mycket ovisshet och dessutom vara rätt ensamhela tiden. såklart för honom med, och han jobbar som s**an nu också bara för att ekonomin måste fås ihop med trasiga bilar och skit.

Oftast är det ju brist i kommunikationen, iallafall här.
Som nu-kunde han ha SAGT att han skulle åka och hämta Audin påverkstan och kolla om jag hade ngt planerat? Nä, så nu fick jag antingen följea med honom och vÄNTA medan han ska träna och hämta bilen osv, eller avboka min synundersökning...

...jag avbokade...

Det är ju småsaker, men typ att "vad har du tänkt göra imorgon?" än bara "jag går iallafall och lägger mig nu"

Inte ens finns det mjölk till kaffet heller! *surar*

Nä, ibland är det så himla olika behov hit och dit!

För min egen del vore det skönt om den där utredningen nu blir gjord så man får lite svar på vad de tror osv.
jag vet inte ett skit om nånting i mitt liv känner jag...

jag har slutat med tv och börjat med BT hehe...

Nä, jag gillaar att se på tv och koppla av, men älskar att läsa också. Jag tror mitt kreativa yrke gör att jag blir rätt mätt under arbetsdagen och faj´ktiskt inte ids hitta på så ruskigt mycket när jag jobbar.
NU är det ju helt uppochner när jag går hemma och dessutom inte ens har haft bil långa perioder. Man blir ju RÄTT sugen på att hitta på något utanför hemmets väggar...och så blir sambon ledig...och vill sooooova.
Kompisar kan man ju inte träffa, för de jobbar ju.Ja ni fattar..

Oh, jaså är det där vi är den här gången....

Kramar tillbaks! Jo, det tror jag också.
Men, lite apropå det som Ingenjöris skrev, så är det lätt att man i vissa stunder mest blir ett enda stort barn som inifrån och ut ropar "men JAAAAG då????"
och så går man i taket över någon skitsak-som att mjölken är slut när man sett fram emot sitt kaffe....
Så, jag vill bara bekräfta, att nog fasen vet man hur dumt det blir ibland! Som typ nyss!

Här syns ingen indian än...fast jag är alldeles tillräckligt irriterad för att det borde stå en hel indianby bakom knuten och garva åt mig...

Nå, nu har jag iallafall städat badrummet, och kollat av platsbankens senast inkomna.*bockar av*