• Svanboet

    Ångra sig?

    Jag kan ärligt säga att det vid ett flertal tillfällen har dykt upp tvivel i vår relation och oftast är det jag som proppsar på allt mellan himmel och jord som behöver ventileras. Han är trygg, stabil och min älskade. Han är min familj och min vän. Det är honom jag vill ringa till först när det händer saker som är viktiga i mitt liv och det är bredvid honom jag vill somna på kvällen. Jag också ärligt säga att jag vore inte den jag är idag om det inte varit för att jag haft honom i mitt liv, han är min och jag är hans, så enkelt är det.

    Efter 10 år tillsammans är han kanske inte den som väcker de mest passionerade känslorna jag har i kroppen och han är uppenbarligen inte lika romantisk och gulle-pluttig som många andra karlar jag hör talas om. Men om han ryktes från mig, från livet eller på annat sätt lämnade mig, så tror jag inte att jag skulle orka kliva ur sängen, orka leva vidare... ja, sorgen skulle vara enorm. Han är en del av mig och jag en del av honom, vi hör ihop.

  • Svanboet

    Det gjorde jag med, faktiskt väldigt träffande. Har liksom vant mig vid alla olater (och underbara egenskaper också).

    Fru 310910 skrev 2009-03-03 09:12:11 följande:


    Klokt resonerat. Men jag skrattade till vid första meningen
  • Svanboet

    Tackar, tänkte inte på det förän jag själv läste mitt inlägg.


    nångång skrev 2009-03-03 09:10:58 följande:
    Vackert och träffande om "realistisk" kärlek
  • Svanboet

    Gud vad rörd jag blev!


    passionsblomman skrev 2009-03-06 14:23:35 följande:
    Jag stannar hos honom in i döden så länge han står vid de orden!
Svar på tråden Ångra sig?