Passion?

Jag tror att sex är ett alldeles för tabubelagt ämne i våra relationer, vi går runt och tror att alla har sex som i porrfilmerna jämt och at det bara är vi i vår relation som är onormala. Vi känner oss allmänt osexiga och ofräscha och vill då inte släppa den andra inpå oss. Jag tror att det viktigaste är att släppa hämningarna, snacka om sex vid middagsbordet, i bilen, när ni ringer varandra på jobbet. Sex är här och nu, precis som er vardag. Det måste underhållas och smörjas för att funka. Kvinnor tappar generellt lusten av att vara ifrån sex för länge så ibland kan det bästa vara att "sätta igång sig". Ta lite glidmedel och kör en snabbis, inget avancerat men bara så att de känslorna av upphetsning och njutning vaknar igen. Dagen efter kommer du säkert att känna dig sugen och då kanske ni har tid och lust med kyssar, smekningar och oralsex. Ibland kan jag uppleva att människor fokuserar nästan för mycket på pussar, kramar och närhet, jag tror att man kan "gosa" ihjäl glöden.

I ditt fall så tror jag inte att det är bristen på passion som är problemet dock. Du skrev att du vill putta bort honom om han kommer nära dig, det tycker jag låter tråkigt och ohälsosamt för er båda. Antingen finns det olösta konflikter/missförstånd/sårade känslor i botten, eller så är du helt enkelt inte kär i honom längre. Boka tid för familjerådgivning och ge det en chans. Svenska kyrkan har familjerådgivare som man kan gå hos om man är medlem i svenska kyrkan, de jobar som vilka familjerådgivare som helst och tar emot alla familjekonstellationer. Googla på svenska kyrkans familjerådgivning + ert bostadsort.

Hade det gällt mitt äktenskap så hade svaret varit glasklart, jag älskar många människor men är bara kär i en - och det är honom jag delar mitt liv med.

Kyrkans familjerådgivning i Göteborg brukar ha en kötid på 2 mån. Över landet vet jag inte. Men hör av dig både till kommunen och till kyrkans familjerådgivning så har du ju säkrat upp. Har ni 1000-1500 kr att punga ut med per timma kan ni ju välja en privat, då kan ni hitta en snabbt.

Skulle det funka för dig om ni flyttade isär och umgicks som vänner (förutsatt att det fungerade)?

Jag funderar på om ni kanske behöver lite space. En paus kan betyda så mycket, allt från att vara ifrån varandra ett tag till att prova på att träffa andra. Kan inte någon av er hyra en annan bostad/flytta in hos en kompis ett tag. Då får ni känna på hur det är att vara ifrån varandra, om ni saknar eller om ni är nöjda. Det behöver inte betyda att ni gjort slut. Ni kan t ex bestämma att första veckan får ni inte höras alls, efter första veckan kan ni ringa och snacka lite om hur det går. Sen kan ni kanske prova att göra något tillsammans, som en dejt, på neutral plats. Känn efter hur det känns att inte prata varje dag, att inte sova tillsammans, längtar ni eller känns det ok ändå? Ser ni fram emot att träffas, längtar och planerar ni, pirrar det kanske till och med lite i magen?