Passion?

inte meningen att de skulle bli en sån flirtgubbe...tanken va en sån blå ledsen! de spelar kanske ingen roll..haha=)

Jag känner igen mig litegrann. Vi har massor av närhet i och för sig, men väldigt lite sex. Och då menar jag väldigt lite sex. Men jag vet inte om det stör mig för att jag verkligen vill ha mer sex eller om det stör mig för att det borde störa mig och för att jag borde vilja ha mer sex. Låter kanske både konstigt och förvirrat, men så är det i alla fall. Min sexlust har varit i det närmsta obefintlig ett bra tag nu. Känner mig som ett ufo

Inte är du väl hjälpt av det här rådet, men ändå: Det man brukar säga om förhållanden är att passionen alltid försvinner men att kärlek och samhörighet kan finnas kvar. Ytterst få par lever i ständig och evig passion. Passionen omvandlas för det mesta till något annat, något som kanske inte är lika upphetsande men oftast mycket djupare. En kärlek som är starkare än en tillfällig passion. Om ni däremot känner att även kärleken försvinner är det förstås mer allvarligt.

klok präst!
jag tror oxå att det är så, och det är väl tur på ett sätt att förhållandet "mognar" och alla par går väl igenom en sån period mer eller mindre jobbig...

jag tycker det är viktigt att försöka göra nått för att få lite gnista i kärlekslivet; lite vardagslyx kanske ;)

Oj jag känner definitivt igen mig.. Har dragits med denna obefintiliga lust ett tag.. Men jag kom på något som iaf hjälpte mig. Jag insåg plötsligt hur värdefull den stunden faktiskt är. Jag började tänka i stil med "Det här är bara VÅR stund, ingen annan kan någonsin dela det vi delar. Ingen annan kan någonsin inkräkta på just det här" Eller jag vet inte hur jag ska förklara det. Hursomhelst så insåg jag till min förvåning att det hjälpte mig, min lust får sig en liten skjuts av det och vårt sexliv har blivit något mycket mer värdefullt.

Kanske låter självklart för någon annan men jag var liksom tvungen att komma på det och GÖRA det till något värdefullt då det ofta gott lite på rutin sådär.

Insåg också till min stora skräck hur sårbar jag blir av det här och hur oerhört sårad jag skulle bli om han någonsin var otrogen, men det är väl det som är tillit antar jag.. Friskt vågat hälften vunnet!! =)

oj snygg stavning här och där.. sorry.. =)

Ja jag är medveten om att ett förhållande "mognar" och att man kanske inte kan vara nykär hela livet och så! Men i vårat fall (eller det här är nu då vad jag känner) att när passionen försvann så blev vi mer bara kompisar! och vad jag då måste fundera på är väl om jag vill ha ett förhållande som känns som bara en vänskap eller om jag vill ha "mer". Och som det känns nu så vill jag ha mer, jag vill ha mer kärkek skratt och passion...men hur hittar man det igen?

Passionen kommer o går, det är inget att stressa upp sig för.

Men - varken passionen eller sexlusten kommer tillbaka av sig självt, man måste jobba på den.

Diskutera tillsammans hur ni skall göra för att "hitta tillbaka" till varandra. Uppvakta varandra, klä er sexigt för varandra - vadsom helst!!

För sisådär 8 år sedan var jag skittrött på min gubbe och tyckte han var jättetråkig. Vi gick till familjerådgivning och fick en annan syn på varandra. Nu, inför bröllopet, har vi fått en jättenytändning! Trots 20 år tillsammans (och i ärlighetens namn några kilo för mycket) är han den sexigast jag vet och jag längtar hem när jag är på jobbet! Vi kan knappt hålla oss ifrån varandra utan måste gå iväg "och diskutera bordsplaceringen" som vi säger till barnen. Men så har det INTE alltid varit direkt...

Vad jag menar är att det finns hopp! Men passionen kommer inte bara och hoppar på en, man måste jaga den själv.

didis: På vilket sätt hjälpte familjerådgivning? Har du andra tips för hur man ska göra i jakten på passionen?=)

Skvaddro:

Vi "tvingades" diskutera saker som vi inte pratat om förut - som vilka förväntningar vi hade dels på varandra, dels på förhållandet. Visst hade vi pratat om det förut men aldrig så "djupt".

Jag fick en större förståelse för maken och hans bakgrund (som inte är något märkvärdig alls utan helt ordinär men man präglas av den ändå) coh varför han handlar som han gör.

När det kommer till sex har vi haft en överenskommelse; man får givetvis säga toknej till sex men vi ger den sugne en chans att "få igång" den andre. Och efter några år vet man ju vilka knappar man skall trycka på... Synd var det om maken när jag var gravid och kände mig supersexig och ville ha sex flera ggr/dag och den stackaren ställde upp fast HAN tyckte inte jag var ett dugg sexig... Han blev jätteglad när jag fick samlagsförbud av barnmorskan

Men överhuvudtaget - att visa att "du är viktig för mig", om det sedan är genom att baka en kaka, vika tvätten eller köpa rosor o champagne tror jag kvittar lika. Och att trots att sexsuget inte riktigt finns där ändå vara nakna tillsammans, bara smekas och känna varandras hud. Det ger också intimitet och sammanhållning.