Passion?

didis:

Ja det kan nog stämma, men det känns så "litet" och med litet menar jag, vi har inga barn som är inblandade, vi gör inte illa varandra, ingen håller på med ngt brottsligt...vi saknar "bara" kärleken!

Hur går man tillväga för att boka familjerådgivning?

Lek med tanken...

Flytta isär i din fantasi och fundera på hur du skulle ha ditt liv utan honom vid din sida varje dag. Vem skulle du ringa om det hände något viktigt/spännande/roligt? Vem skulle du prata med om du hade problem med jobbet eller kompisar som inte riktigt förstår och allmänt motiga saker?

Om svaret på dessa frågor är din sambo och du känner att livet skulle bli tomt utan att få komma hem till honom varje dag så tror jag att ni är mer än kompisar och jag tror att det finns goda chanser att komma tillbaka till varandra - be om profesionell hjälp! (som didis skrev)

Kolla kommunens hemsida - där finns telefonnummer till familjerådgivningen. Det är det billigaste alternativet, sedan finns privata psykologer/rådgivare också men det brukar vara betydligt dyrare.¨

Och att sakna kärleken är inte så BARA!!

Det här är LIVET - ingen träningsomgång.

Vi har varit till familjerådgivningen en gång då vi gick igenom en tuff period i relationen. Det blev bara en gång för oss men tillräckligt för att känna att vi fick hjälp av det.
Gick in på vår hemkommuns sida tror jag och hittade telefonnummer där.
Tyckte också att det kändes lite pinsamt att gå dit eftersom vi också är ett ungt par och har inga barn osv. Men det är inget att skämmas för det visar bara på att båda är villiga att kämpa för relationen.

Som svar på hur jag visste att han ändå var mer än bara en vän. Jag raskanade mig själv och vad jag tyckte och tänkte om honom. Vad var bra med oss, vad var dåligt med oss, vad var dåligt med han, vad var bra med han.

Alla har dåliga sidor det kommer vi inte ifrån. I slutändan så insåg jag att han gav mig en trygghet som ingen annan kunde ge. Vi har diskuterat saker så som hur man ska uppfostra barn och vi var väldigt eniga om detta. Vi tänkte väldigt lika. jag visste väldigt bestämt att han kan bli en bra make och far(men det återstår fortfarande att se eftersom vi inte är där än)

han gör inte rätt alla gånger, det gör inte jag heller. Vi har haft upp och nedgångar men i varje nedgång och varje gräl så har både jag och han jobbat för att få det bättre. Vi gav aldrig upp. Vetskapen om att vi båda vill att detta ska vara bra är nog det som har hållit ihop oss. Allting blir inte perfekt på en gång, man får jobba på det och viktigast av allt det finns inget perfekt. Denna vanföreställning perfekt finns inte. Det kommer aldrig finnas men man kan hamna väldigt nära.

tror ni det är bra eller dåligt om man skulle ta ett "uppehåll" för att sen börja dejta igen...å på de sättet hitta tillbaka till varandra?

Det är lite vanskligt med uppehåll för olika personer lägger olika saker i begreppet.

Vill ni bara komma ifrån varandra en liten (men längre) stund - ta ett utlandsuppdrag eller jobb i en annan stad. Skämt å sido - detta är egentligen sådant du ska prata med honom om.

Det tror jag är dåligt. Det tycker jag är att börja spela och leka med känslorna på ett sätt som är orättvist mot båda.

Jag tror mer på att hitta tid för romantik lite oftare istället.

svanboet:

Vi har pratar/pratar om det. Men fastnar väl i att vi inte vet vad som är bra och hur man löser en sån här situation!! Jag önskar att de bara var lätt och att man visste hur det skulle vara liksom=)

För att verka tråkig och torr... Det är så här det ska vara! Upp och ner och fram och tillbaka. Storm är det som brukar drabba dem som är med i livet.

Visst känns det jobbigt när man itne vet hur man ska hitta tillbaka till någonting men det kanske är bättre att titta framåt... NU lever vi så här och NU har vi det så här. Hur går vi framåt, hur fortsätter vi leva med varandra och vad är det vi tycker att vi verkligen inte kan fortsätta med.

Om det känns för båda två att ni är mer kompisar nu än passionerade älskande - kanske ni ska vara kompisar ett tag då! Dela livet som vänner och upplev hur det är. Kankse kommer det tillbaka av sig själv, kanske ni behöver hjälp - det är bara ni som kan avgöra.