Hur mycket av traditionen finns kvar?

Småfeministisk som jag är så är det verkligen inte självklart för mig att ta makens namn då jag gifter mig enbart för att man gjort så i några årtionden
Såå, eftersom han har Sveriges vanligaste efternamn (enligt nån av många listor jag kommit över) så har jag varit alldeles motvillig. Han har själv inga problem med att byta till något annat efternamn, så vi kommer antingen ta mitt efternamn (som inte är lika vanligt som hans) eller ett släktnamn som jag fortfarande håller på och kollar upp.

Undrar också om det kostar något att byta till ett släktnamn? Det är ju inget "nytt" efternamn direkt och borde inte ses som ett prv-ärende, eller..? Är det dessutom upp till en själv att kunna bevisa att man har namnet i släkten?