1 miljon steg på 10 veckor
Man behöver ibland en vilodag också!
/ hon som inte heller gått idag
Man behöver ibland en vilodag också!
/ hon som inte heller gått idag
...man behöver ibland lite chokladpudding med vispgrädde också...
*döljer hornen i pannan med mitt långa hår och ritar en gloria ovanför min hjässa medans sneglar mot kylskåpet*
Im yours skrev 2009-05-17 21:28:45 följande:
Usch! Min kropp behövde inte alls den där puddingen. Den bara trodde det! *mår illa*
Ja med besked! Urk!
Fast lite intressant att upptäcka att min kropp regerar med att inte tycka det var så gott när allt kom omkring. Min avsockrings-kur kanske fungerade riktigt bra ändå...
Tack för det! Bara att veta det gör ju allt lättare!
Vad dryyyygt med förkylningen!
Kan du inte skrämma ut den ur kroppen på något sätt?
Nä, det kan man ju inte...sova jättemycket ett par dygn! Det måste hjälpa!
Äntligen är det min tur skrev 2009-05-18 09:48:42 följande:
Äsch! Vi gör en nystart och tar ett datum från när du kan börja ordentiligt så kör vi på den perioden! jag har haft så mycket annat hit och dit och min stegräknare är ju kass, så jag måste ändå göra en ny period när jag skaffat en ny räknare...
Japp, alldeles vanlig. Ett år tog han på sig innan han blev. Vi har sagt "blir det så blir det" i en massa år nu (första åren var sambon tveksam till fler barn så då försökt vi ju inte ens) Men när det nu inte blivit, så ringde jag i vjanuari tror jag det var och VIPS så blev det världens fart på allt! Så, vi har kollat att allt är som det ska med oss båda, och nu håller vi på att styra min cykel så man ska kunna veta när det är ÄL. Sedan är det då inseminering för att verkligen maximera chanserna. Denna månaden är första som vigjort hela proceduren med hormoner och allt. Så, nu är det bara att vänta och se hur det gick...
Åh HERREGUD!!!
Jag tror knappt mina ögon! 13 personer
Jag hade en väldigt jobbig tid i mitt liv också , särskilt graviditeten, för jag fick en jättedepression, orsakad av händelser runtomkring, bla dödsfall och en massa annat skit,. Detta blev en oerhörd påfrestning för vårt förhållande och min sambo satte länge likhetstecken mellan gravditet och det helvetet. Nu har vi det bakom oss och han vågar tro att jag ska kunna få vara "normal".
Bröstvårtor som är spruckna och blöder...jotack, jag vet! Ajajajajajajaj!
Min förlossning gick tack och lov bra. Gick hemma från första värken vid 3-tiden på morgonen till framåt 8-tiden eller så på kvällen, då det gick från ngn värk bara här och där till att vara mindre än 10 minuter emellan. Åkte in så vi var inskrivna vid 22 och halv8 nästa morgon var det klart. Jag vet inte riktigt hur jag ska räkna det, vissa räknar rån första värken, andra från inskrivningen...jag nöjer mig med att konstatera att allt gick bra och det var skönt mitt i allt annat jobbigt.
Min stora skräck var att jag skulle bli hemskickad inom ett dygn, för det är ju helt sjukt här i sthlm med att folk inte får plats vare sig på förlossning eller BB.
Det var HEMSKT att inte veta om man skulle få plats när det var dags. Förörigt så var vi de sista som fick plats den natten, de t var en som födde i hissen samma natt och allt var visst helt kaotiskt. Rätt proffsigt att dölja det så väl för oss som de gjorde!
Äntligen är det min tur skrev 2009-05-18 10:32:31 följande:
Hahaha! Ja, sorry alla för fet OT!!!
Jo, det låter som så ja...men han är på banan nu igen...
Äntligen är det min tur skrev 2009-05-18 11:11:52 följande:
Ja vips så sitter man där med en hoper nya ord som man kanske iofs hört men aldrig funderat närmanre över...
Jag har just ätit vårens första Rabarberpaj. Det var gott.
Jag får nog gå extralångt i morgon...