Livets stora och små frågor

BS

hittade denna länk!
Tror det är detta testet:

www.intelligender.com/

Verkar kosta ca 35 dollar plus skatt.
35 dollar är väl ca 280 kr. Så runt 300 gissar jag att du får betala för testet. Plus frakt.
Är du fortfarande intresserad?
Isåfal kan jag leta efter det i helgen för jag såg på hemsidan att det ska säljas på Walgreens och CVS vilket finns här.

Passionsblomman!
Mina tummar hålls hårt! För dig och lappis.
Sedan för vickan vet jag ännu inte eftersom jag aldrig förstått vilket resultat hon vill ha.
Så där tror jag att jag håller stortårna för att resultatet blir BRA oavsett vad det nu blir. Alltså att HON blir glad oavsett om det blir plus eller minus...

Näe nu SKA jag jobba!!!

*drar mig själv i nackskinnet så att jag försvinner bort från BTs beroendeframkallande sida.... *

Haha! Telis!
Där ser man...
Jag förstkte bara få dig att tänka lite mer positivt om er kommande resa...
Men men...
Det är annars som Koko föreslår bra om ni kanske kan ändra lite i planeringen??
Så att det passar dig bättre nu?
Och som jag skrev kanske ni kan ta det lite lugnare också och känna att ni kan stanna en eller ett par dagar på ett och samma ställe ifall den andan faller på???


Hoppas att du kan komma att känna dig mer positiv till er semesterresa snart gumman!!1

BS
kalas!!!
Då kan du ju få tag på testet själv!
Du måste dock meddela resultatet här i tråden! Och sedan vill vi ju se ifall det stämmer...!

Å neeeej!
har inte läst ikapp alls mer än denna sidan.
Jag har varit borta och inte haft tillgång till dator sedan i torsdags och nu kollar jag in lite snabbt för att se hur det gått för min älsklingskanin.
Men ser nu att det verkar vara tantbesök där...


FAN Lappis!
har inga ord.
Men tänker på dig.
Önskar jag kunde krama om dig på riktigt men eftersom det är omöjligt skickar jag trådkramar istället!!!!

Denna oerhörda bergodalbana!

Jag är iallafall glad att ni står i adoptionskö och att ni verkar mer och mer positiva inför detta. För det är iallafall den bilden jag fått.
Men säger som Frejis här att man vet inget om framtiden och mycket kan hända innan dess. Men att det ändå kanske kan kännas skönt att veta att det faktiskt finns ett barn som väntar på er. Någonstans. Oavsett om det just nu är ett ägg och en ännu ej bildad simmare hos er själva, eller om det är hos någon annan i en annan del av världen.

Hoppas nu att ni kan lämna detta lite "bakom er" under resten av sommaren. Njuta av god mat, er resa, goda drycker och varandra!!!!!!!!!

KRAAAM! ;-p

BS,
haha! jag följer Helgas blogg! Hon med sonen Q. Han är förövrigt från Sydkorea. Samma land som jag själv!!!

Jag känner även till de som adopterat trots att de kunnat få biologiska barn. De hade tvås öner men adotperade sitt tredje barn som blev en liten flicka från indien. De tyckte att om de nu skulle ha fe barn så ville de hellre adoptera än att satsa på ytterligare ett biologiskt barn.

Jag har även vänner som hade svårigheter med barnverkstaden ett tag och de berättade för mig att om det inte skulle bli något "på egen hend" för dem så tänkte de gå direkt på adoption. De ville inte kämpa med IVFer etc på grund av flera orsaker, men framförallt för att det är så jobbigt mentalt och att man i det fallet inte är garanterad något barn i slutänden. Att man kan gå igenom allt "for nothing" och det ville de inte. Haha, sedan sa de att de mycket hellre ville ha en liten "mig" än att kämpa järnet för något som kasnke itne skulle bli verklighet. Och som ev skulle kunna kosta dem så mycket tårar att det liksom inte skulle kännas bra.
Men de lyckades så småningom sjölva ändå så de har två barn nu. Den naturliga vägen. Ej IVF.
Men jag kände mig ändå lite glad över att de tog mig som exempel på "lyckade adopterade" hahahahaha!!!!!

Mår du fortfarande lika illa BS???

Mugglan
bläddrade lite bakåt och såg att du udnrade om bilbarnstol på engelska.
kanske har du redan fått svar?
men här i USA heter det iallafall car seat.


och det finns såklart för olika åldrar också.
Baby och Toddler.
olika vikt och olika längd på barnen kräver olika stolar precis som i Sverige.

Lappis,

förstår att det kan ta tid för din man att vänja sig vid tanken på samt acceptera att det kasnke inte blir ett biologiskt barn. Men tid har ni ju faktiskt.
Men jag kan intyga att alla jag känner som adopterat känner helt annorlunda när de väl har fått sina barn. Kanske en klen tröst nu, men jag har förstått att det verkligen inte är så att man sdan går och funderar på detta med de egna generna etc etc....
Till syvende och sist är ju ändå alla barn sina helt egna personer. Unika varelser!
Och det är inte ens så att man behöver vara lik sina föräldrar bara för att man delar gener med dem. inte alls faktiskt. varken till utseende eller personlighet.
Om detta nu är någon tröst alls för maken??

Om ni bestämmer er för Asien så kommer ju ändå det barnet att ha likannde drag som du ju!
om detta ev känns viktigt.