Livets stora och små frågor

Page - det är en helt ny värld som öppnar sig Just ja, du har ju bytt hårfärg nu, det försvårar ju en del för tanterna! Det låter som att det är livat med kolonilott, fast å andra sidan är det ju det med vanliga grannar i villaområden också när damerna förvandlas till kärringar *suckar* En av våra grannar hälsade oss välkommen genom att berätta hur illa hon tyckte om att vårt hus hade byggts och hur det hade förstört hennes tomt

ölträd låter riktigt roligt, totalt oseriöst, sånt är kul

Page - japp, samt sätta upp illrosa flamingos i plast i hela trädgården, gärna sådana som kan laddas upp av soljuset och lysa stämningsfulllt på kvällen (undrar om det finns sådana att köpa?)

Godnatt på er!

Lappis - *kramar om* Jag är så ledsen för din skull

Alla som mår illa - *lite fler kramar*

Mrs B - Håller med ovanstående, kontakta handledaren och be att få en förklaring.

Nenne - Jag förstår hur du tänker, om du orkar - gå, om inte skit i det, tänk på dig själv först och främst.

Här har mensen anlänt och är på väg bort igen (såklart kom den i helgen när man ville åka och bada) jag är allmänt smådeppig och fattar inte hur ni som hållit på ett tag pallar, att ni inte blivit mentalpatienter allihop, för det känns som jag är på god väg Maken förstår inte min frustration, han tycker att det är ju så kort tid, det kommer ordna sig.

Och det känns så fånigt och gnälla när jag vet att många av er andra har det så mycket värre, sorry

nenne - lol, det vet jag ju faktiskt inte, men jag tror inte det Jag tycker du verkar vara en alldeles vanlig tjej som livet är j-t orättvis mot.

EA - förstår precis det det där med avundsjukan, jag blir så trött på alla "Hoppsan jag råkade bli med barn".

Jag har tyvärr ingen att prata med förutom er eller min man, jag vill inte dela det med någon i nuläget, alla mina vänner har redan barn och har en massa åsikter så jag ligger lågt.

EA/Nenne - 4 gånger, jag vet att det är ingenting i den här världen men jag trodde ju (som den idiot jag är) att det skulle gå lätt, mamma, moster och mormor har haft oroväckande lätt att försöka sig. Man hade ju hoppats att det hade gått i arv, visserligen var de säkert 10 år yngre men iaf. Min kusin tog det 3 mån för och då kommenterade mamma till mig att det tog sådan lång tid, att hon tyckte det var SÅ konstigt. Jag vet ju att hon inte alls vet hur det funkar med ålder och sånt, men iaf gjorde det lite extra ont att inte lyckas på nummer 4 heller, för jag vet att mamma kommer tycka jag är hemskt infertil. Jag känner mig misslyckad, vilket jag vet rent logiskt är korkat.

Jag hoppas att det gör mindre ont för varje gång, att man ska bli lite blasé till slut så man inte tar så illa vid sig.

lappis - jag får väl hoppas på statistiken då, även om jag inte tror så mycket på det där, finns ju alltid undantag (ja, jag bor i gnällbältet )Intressant om att man inte ärver fertilitet, hade någonstans trott det.

nenne - ja, det är nog mycket omgivningens förväntningar som gör att man känner sig misslyckad..

Fast hur gärna jag än skulle vilja att det fungerade så skulle jag kunna vänta ett tag bara det löste sig för er först Lappis och Nenne (om man nu kunde göra så)

lappis - Söp, söp! (utläses med finlandssvenska) Halva priset, då har man ju tjänat massor! Jag brukar också göra sånt där, jag väntar en dag, finns det kvar är det då meningen att jag skulle köpa dem