Livets stora och små frågor
koko - vad mkt man tror att andra tycker - inser jag nu Jag har nämligen (haft) den motsatta känslan, dvs att jag behöver försvara varför jag INTE skaffar en till rätt snabbt inpå den första, specuiell som jag är så gammal Du har helt rätt i att det där att var & en får göra det som passar dem bäst, bara det att man TRO så mkt - det är väl det som sätter käppar i hjulet...
Jag är ju egentligen superglad att min mamma fick sina fem barn tätt, dvs max 2½ år mellan varje - eftersom vi både som små & nu i vuxen ålder trivs så himla bra ihop. Speciellt lillebrorsan & jag var ju nästan som ett "radarpar" i många år(då vi dessutom båda var singlar) - vi reste & festade massor ihop. Detta har jag på näthinnan & kan inte förstå hur min mamma pallade att få fem barn & så tätt dessutom. Sen jobbade hon iofs inte, utan blev hemmafru på heltid efter att nummer två (eller om det var tre?) fötts, det är ju lite skillnad mot idag - men ändå... Jag beundrar henne verkligen för detta!