Hej!!!!
Jag vet att NI vet...
Tusen tack för alla fina sms och även gratulationer här!
2 barns mamma är jag nu!
Ja, det var nog den snabbast jäkla förlossningen jag någonsin hört talas om själv!
Vet inte om det var för att jag hade en skit måndag eller om det var för att jag gick ett skott i råttan på kvällen som det hela startade
Men jag vaknade med mensvärk 03.30, eller om det var Victor som vaknade och jag noterade lite mensmolande, men inte så farligt, så jag somnade om till 07 tide och gick upp och fick ordning på hela lilla familjen med frukost och dagis lämning etc.
Vid 09 tiden hade det liksom huggt till flera gånger och jag trodde det var så kallade förvärkar, för sådan tur skulle jag ju inte ha att det var riktigt värkar. Hur som så smsade jag några dyrgripar i tråden som trodde att det faktiskt eventuellt kunde vara på gång, pga av att jag hade haft (ursäkta) blod och slem i trosan...
Nåväl, jag städade lägenheten, hann dock ej damma, men lite annat, för att se om det blev värre, men det tyckte jag inte att det blev, inte sååå farligt (jag måste vara superwoman).
Så jag passade på att ta bort gammal nagel lack och måla på nytt, sminka mig och ta jätte lång dusch, dubbla alvedon, locka till topparna och slänga på mig ett par av makens kalsonger, boxer...
Tur att jag har klockslag när jag ringde förlossningen, det var 11.30. FATTA, 11.30 tycker jag att det är lite väl konstiga förvärkar. Har då satt en äggklocka på 10 minuter och konstaterat att mina mensvärkshugg kommer 3 gånger på 10 minuter!
Av någon anledning trodde jag att varje värk skulle hålla i sig i 60 sekunder (mitt pucko)....
Ringer maken på hans kontor 11.43 (tydligen) o säger att vi kanske ska åka in och i värsta fall åka hem igen, jag ville nämligen inte missa epidural denna gången.
Han kommer hem och hämtar mig 11.50 med bilen, så kör vi till daigs och lämnar en väska med grejor till Vickevire. Klockan 12.06 går vattnet vid Norrtull och då har jag såååååååååå jäääääääääääääääääävvvvvvvvvvvvvvvvllllllllla ONT så jag skriker rakt ut att vi hinner inte, jag känner hur huvudet vill ut!!!!
Maken sitter i telefon medan vi är jagade av en polismotorcykel i 170km/h, med förlossningen som ger instruktioner...
När vi kommer fram till DS 12.10 så krystar jag på parkeringen och kunde inte ens sitta i rullstolen som de möter upp med på grund av att huvudet nästan är utanför
Barnmorskan får hålla en hand mellan mina ben och mota tillbaka. Vi hinner inte in på förlossningen utan får något akutrum där hon föds på 2-3 krystvärkar med endast 2 andetag syrgas och en klunk coca cola.
SATAN vad ont det gjorde! Ursäkta mig men det gjorde så jävla ont så jag visste inte vad jag skulle ta vägen!
Nåväl, 12.17 har jag fått en tjej!
Det har jag fortfarande inte fattat, att det är en tjej!
Vi frågade vad är det för något, varpå de visar mig könet och jag BER dem tala om för mig vad det är för jag ser inte!!! BM säger, men ser du inte att det är en flicka, jag var sååååå inställd på kille och var mest rädd att det var en stor pung utan själva snoppen som var där. Men BM säger FLICKA!!!!!!
Jag kan i efterhand säga att det ända som stämde med flicka är AM teori om vad man är sugen på (fast det stämmer inte på Koko, för hon väntar ju en kille) men jag ville ha mycket sötsaker denna gravidietetn. Kex med apelsinmarmelad och bullar och ckoklad!
Annars var graviditeten precis likadan som Victros, det ända var att jag vid 4 tillfällen från vecka 17 hade hjärtslag över 150, det hade jag aldrig med Victor, det högsta där var 142, men jag vet inte om det stämmer, men det var ju det ända jag trodde på själv. Har annars haft alla killskrock symptom och mage och hela baletten....
Jag är överlycklig, jag är KÄR och jag är helt såld på min lilla dotter. Hon är bedorande! Så klart!
Inte alls så lik Victor, hon har ljusbrunt hår, i massor och sneda ögon. Rund och go!
OCH hon var KLAR, my god, jag hade rätt att vara orolig. I papprena stod det att hon var stor för sin ålder och hon föddes exakt 2 veckor före utsatt datum.
Som det ser ut nu kommer hon få heta Louise eller Emelie, men jag vet inte, kanske lika gärna blir ngt annat
Vi är hemma nu och det är skönt.
Nu ska jag amma, så underbart!