Det bidde ingen möhippa. Vad bidde det då då? Det bidde ingenting.

Måste tillägga att jag förstår att TS blev ledsen över att den utlovade möhippan uteblev. Det hade ju varit bättre om syrran sagt som det var och kanske hade låtit nån annan ta över planeringen. Tyvärr så blir ofta deprimerade människor också handlingsförlamade, men som sagt så förstår jag din besvikelse.

Jag har också gjort abort, men jag menar bara att man själv.. Och nej, det är inte enkelt eller så. Det är inte det jag säger. Men någonstans har man tagit på sig något. Men man hade ju kunnat avstå själv men inte ställa in för alla andra? Man kan ju delegera vidare när man fått tiden så någon annan kan ta över och vara "lekledare" under själva dagen?!

Jag tycker inte att man kan räkna med att få en möhippa, men det var dåligt av din syster att få dig att tro att du skulle få en men sen inte genomföra det.

Din man kanske skulle kunna prata med några av dina närmaste vänner och berätta att din syster inte är i bästa formen just nu och därför kan behöva hjälp att dra igång en fruhippa.

Jag kan förstå du blev besviken...men samtidigt tycker jag det är många här på Bt som tar för givet en massa saker. Själv kommer jag inte vara så säker på att få en möhippa. Mina vänner har ju sina egna liv med allt dom har att stå i och flera av dom bor en bit bort i Sverige. Om det är nåt man tycker är jätteviktigt bör man nog delvis ta tag i det själv. Inte förutsätta att andra ska göra en massa saker.

Fast i det här fallet hade ju systern hintat om en möhippa under en längre tid, jag förstår verkligen att TS är ledsen och besviken, och just att "bomben" kom dagen före bröllopet, då blir det ju att känslan sitter kvar lite även på bröllopsdagen. Hoppas på en "fruhippa"!!

Jättetråkigt, så synd att hon fick dig att tro att det skulle bli av.

Det här är en av anledningarna till att jag brukar gå in och upplysa om att det här med att tärnan ska ordna möhippa är något ganska nytt.
Traditionellt sett så är det vännerna gemensamt som ska ordna. Man kan alltså inte bli bjuden på en möhippa, man ordnar en möhippa (med mer eller mindre engagemang).

Hjälp till att sprida detta bland era vänner!

Är man vän till bruden och bjuden på bröllopet så ska man hjälpa till med möhippan (om man nu vill att det ska bli någon).

Har man inte hört något och det drar ut på tiden så börjar man ringa runt själv och kolla om någon har börjat planera, har ingen det så är det bara att dra igång själv.

Jag ifrågasätter ju främst din mamma och övriga vänner i det här. Din mamma vet ju att din syster är deprimerad och har även varit med och lurat i dig att det skulle bli kvällen innan bröllopet... Dessutom har du sakt till "stabila" vänner att de skulle hjälpa till att dra i det. Jag förväntar mig ingen hippa och skulle inte be om en men OM jag gjort det och pratat med flera vänner om det,inkl mamma och syster, så hade jag blivit skitförbannad om ingen orkat ta tag i saken och inte ens haft vett att berätta detta för mig. Ställer man inte upp mer för sin vän så är frågan om de är vänner värda att komma på bröllopet.

Det verkliga felet här verkar vara att TS syster hintade om att det skulle bli en möhippa. Hade hon inte hintat kan man ju inte förvänta sig något, det är inte lätt att få ihop hippor så som brud kan man ju hoppas att få en men aldrig räkna med det. Har du några bra vänner kan du ju prata om hur du känner och varför det blev som det blev och kanske be någon annan ta tag i en fru-hippa? Stor eloge till dig att du lyckades ignorera det på din stora dag och njuta av den ändå! Grattis!

Tack allihopa!
Jag ska prata med mina vänner om det kommer upp, men nu känns det som om det itne är någon särskilt stor grej om det inte blir någon fruhippa heller. Nu är det över och förbi, nu ska jag fira Första maj och vara glad åt våren.

Ja jag hade ju ite velat ha nån fruhippa som jag fått tjata mig till för att de inte kunde ordna en möhippa om de lovat det.

Men, det var det sjukaste jag hört!! Var hon otrogen efter bara tre månader??? Förstår att att du hellre hade varit utan!
Nu vet ju jag att för alla betyder inte ens bröllop lika mycket som det gör för en själv men två dagar (möhippan och själva bröllopet) borde man ju för f-n kunna tänka på någon annan än sig själv! Jag tänker på din smidiga kompis där...
Hur blev det på bröllopet då, kom både hon och hennes ex?

Uscha vad tråkigt när de blir så där.. Tycker att man ska vara ärlig, vilket lönar sig i längden och ingen blir sårad, eller inte lika sårad som du fick bli nu.. *kram kram*

Har själv en vännina som ska vara värd och som tagit på sig att anordna möhippan (om de blir någon, vem vet), inget som jag bett om utan de är hon själv som har börjat prata om de. Hon har frågat mig lite hur jag skulle vilja ha min möhippa och jag har sagt att jag vill ha en mysig dag med alla tjejer, god middag osv. Men nu har hon börjat prata om massor med pinsama grejor som hon tycker att jag ska göra, som jag ABSOLUT inte vill göra... Har sagt att hon inte ska prata med mig om sånt, vill ju inte veta.. Utan har erbjudit mig att ge telefonnr till alla tjejer. Är lite orolig nu, men hoppas att hon bara skojar med mig.. kanske bara för att skrämma upp mig lite.. Men funderar på att prata med min svägerska om de, för hon är jätte duktig när de gäller möhippor, men vill ändå inte lägga mig i sånt.. svårt sånt här..
Vad ska man göra?

förstår att du blev besviken! kunde hon ju sagt till i god tid innan isåfall så hade kanske dina vänner hunnit fixa något åt dig!

själv var vi på ett bröllop åt sambons nära vän...jag gick och väntade på inbjudan till möhippan, men kom aldrig. sen på bröllopsfesten så visade dem bilder då bruden och hennes närmsta 3vänner hade åkt till en stuga på kusten och haft det mysigt ihop. visst det köper jag, MEN då kunde dem faktiskt bara sagt det till oss andra innan så man slapp gå och fundera...

Men hörni, meningen är väl inte att VI ska säga till att vi vill ha en möhippa, maila ut listan på de vi bjudit och "ta för givet"...

Jag förstår om du blev besviken, men vi kan ju inte tvinga andra att "fira" oss!!

Visst skulle jag också bli besviken om det inte ordnades en möhippa för mig, men det är upp till mina vänner att göra som de önskar.

Okej att du blev besviken, men jag tycker inte du ska vara ursinnig på din syster. Kanske var det inte heller så klokt av dig att säga att det "brukar" vara tärnan som drar igång möhippan. Med tanke på att hon är deprimerad blev det förmodligen bara ytterligare ett krav hon lade på sig själv och som hon faktiskt inte har mental kapacitet att klara av i den situation som hon just nu befinner sig i. Vid en depression ber man inte heller om hjälp, för även det kan vara så fruktansvärt stort och jobbigt så man får helt enkelt inte arslet ur vagnen att lyfta telefonluren för att säga ifrån. Men det är svårt att förstå för den som själv aldrig varit där. Ska du vara sur på någon så rikta det mot dina andra vänner, men inte mot din syster. Hon gör förmodligen så gott hon kan.

Naturligtvis kan man inte förvänta sig en möhippa.... men om min tärna, vilket hon gjort, sagt att det blir möhippa så är det klart att jag skulle bli jättebesviken om det inte blev det....!
Det är väl där problemet ligger?
Om nu mamman och även vännerna vet med sig att systern är deprimerad så kunde de väl hjälpt till...? Jag tycker TS har all rätt att vara besviken.

Usch och fy att få höra att det ska bli möhippa så att man går runt i förväntan och sedan blir det ingen!? Och hela den besvikelsen kommer dagen innan bröllopet?

Starkt av TS att kunna skaka av sig det och njuta av bröllopet, tänk att gå i månader på jobbet och säga att man kan bli kidnappad, då väntar man sig verkligen att något ska hända.

Synd att det blev som det blev, och att TS blev lurad att tro att det skulle bli en hippa...