God afton ladies!
Ni är ju alldeles galna på att skriva här inne
Läste nånstans om de där breven man skriver till BM (visst är det förkortning för barnmorska ). Jag tror också att de är bra av den anledningen att man liksom sätter sig ner och funderar kring sin förlossning, olika scenarion och vad som känns viktigt för en själv osv. Sedan så måste man vara beredd på att en förlossning är en förlossning och en av de få grejer här i livet som vi inte kan kontrollera till fullo, inte ens i dagens samhälle, naturens krafter är starkare än våra viljor att kontrollera allt. Så man får vara beredd på att många av ens önskemål och krav kanske inte kan tillgodoses. Men en del av dem åtminstone! Att man får sätta sina rädslor på pränt är bra bara det.
Jag skrev såna där brev både med 1:an och 2:an. Jag kan säga att med 1:an hade de gooooooood tid att läsa min "önskelista" eftersom jag låg inne med värkar i 3 dygn. Så jag fick prova både akupunktur, badkar med massage, you name it, och de hann även lägga stå-upp-epidural.
Men med 2:an så hann de aldrig lägga epiduralen, så det blev "bara" lustgas och det gick vägen det också .-)!
Mannen hade som önskemål att få slumra en stund i fåtöljen, men han hann inte ens hänga av sig jackan .
Däremot så fick BM en hint om min rädsla för att mina gamla, svårläkta ärr från förra gången skulle spricka upp igen och lite annat. Så hon kunde möta mina rädslor där, även om jag lik förbenat sprack... Så de där breven FYLLER en funktion, men man ska nog mer se dem som en önskelista eller en info till BM.
Daa; välkommen till tårarnas paradis, att bli mor är bitterljuvt. Tårarna fortsätter att trilla i glädje och sorg även när barnen är födda, och det är befriande. Nu förtiden tål man ju inte att se eller höra NÅT som har med små barn att göra, roligt eller sorgligt. Jag gråter stup i kvarten av lycka eller våndor!
Kram till er allihopa!