Vad gör jag nu?? (långt)
Blev så himla besviken på min sambo igår. Vi har nämligen i stället för bröllopspresenter önskat oss bidrag till bröllopsresan. Vi hade planerat att åka lite längre och lyxigare i december för att verkligen fira. Nu "sket" det sig så att vi har fått beräknad nedkomst i mitten av december vilket är jätteroligt och vi är superglada.
Därför tänkte jag att vi kanske ska passa på att ta en vecka i sommar så det känns som en bröllopsresa. Spar vi resan kommer det ta iaf 2år innan vi kommer iväg någonstans, vilket för mig, känns som förlång tid ifrån bröllopet för att riktigt klassas "bröllopsresa".
Min sambo jobbar som lärare och har sommarlov 7 veckor, sen har han tagit timmanställning på systemet, jag ska jobba i sommar men har 13 dagars semester att ta ut. Dvs. enligt mig finns det tid att få ihop en vecka utomlands tillsammans.
Men NEJ. Min sambo tycker visst att det är det sämsta förslaget någonsin. Han kan möjligtvis tänka sig 2-3 dagar på en herrgård i Sverige. Så, citat: "Jag kan spela golf och du ligga på spa". Va faan! Det betyder att vi inte ens ska umgås. Och få bidrag från närmre 100 pers för att åka så känns heeelt jättedumt. Har tittat på massa fina all inclusive alternativ och långweekends till Nice eller Barcelona allt totalsågas med att "vi har inte tid" och "hur ska vi betala räkningarna?" I och med att båda har jobb, ok jag har inte en heltid men han har ett extra. + semester och själva resan är gratis! Förstår inte hans problem alls.
Känns så himla tråkigt när jag fått "ge upp" (fel ordval kanske) en galen möhippa, klänningen jag ville ha (får inte plats i den på bröllopet) och ingen champange på bröllopet. Så som toppen på verket blir det visst ingen resa heller. Vad ska jag göra??
och haft hjälp av den i min egen relation. Bla förklarar han varför en del behöver uppmärksamhet, eller tid för varandra som han kallar det. Det som är bra i boken är att han inte säger kvinnor är så och män är si, utan att alla personer är olika och har olika beov och vi behöver ibland lära oss att möta den andres behov. 
*KRAAAAM*