Känslor vid namnbyte

Saknar mitt efternamn litet, men inte så farligt. Vi hade inga långa diskussioner om namn, och kompromissade inte på något vis. Vi ville båda ha samma namn, och sedan var det inget att diskutera. Det kändes helt onödigt att han skulle ha samma för och efternamn som en nära släkting till mig. Opraktiskt och onödigt, eftersom det inte är ett särskilt vanligt namn. Så det blev hans namn.