Skit besviken!

Att avbryta vänskapen med henne utan att vara säker på saken är nog ingen bra lösning. Jag kan bara sympatisera med din situation och jag hoppas att jag aldrig hamnar i den själv och därför kan jag inte råda dig till något speciellt. Några frågor som jag skulle fundera över är:
Litar du på din blivande?
Om du konfronterar honom - hur hanterar du då svaret, både ett positivt eller negativt svar? D.v.s. Vill du veta?
Vad händer med er relation om du går och bär denna misstanke utan att berätta för din blivande?

Det som har hänt, har hänt och det går inte att ändra. Antingen har de gjort nått som de inte borde eller så är det bara et6t hjärnspöke. Det viktiga för dig skulla jag tro att bestämma dig för hur du ska hantera situationen. Lycka till även om mitt svar kanske inte är till någon direkt hjälp.

Kommunikation. Ring och hör med henne. Alternativt hör med din blivande. Är du misstänksam mot dom så måste du reda ut detta innan bröllopet. Säg att simskoleavslutning inte är viktigare än ett bröllop. Hon är ju din bästa kompis!!

Eller är det så att din väninna är kär i din blivande? De behöver ju inte ha gjort något för det. Lite förståelse kan man ju ha att det då är riktigt jobbigt att se honom gifta sig med ens bästa vän? Och jag kan tänka mig i så fall är i valet och kvalet om hon ska säga något eller inte.

Bara spekulationer från min sida.

Jag hade nog också försökt prata med din vän eller din m2b. Själv hade jag blivit tokig av all spekulation då jag är en mästare på att överanalysera. Så jag hade velat veta vad som egentligen ligger bakom hennes val att inte komma på ditt bröllop.

Hoppas att det löser sig för dig!

Enklast för att stilla dina hjärnspöken är att fråga blivande maken, förhoppningsvis svarar han ärligare än din vän.

Kan hon inte komma pga simskolan så efterforska inte, kanske är det sant, kanske inte. Spelar det någon roll varför hon inte kan/vill komma? Kankse har hon givit dig ett svepskäl men låt henne då ha det.

Din vän kanske bara inte orkar se någon annan lycklig just nu, många som kämpar mer sitt eget och kanske är lite depprimerade orkar inte komma ur sin egen "bubbla"(om det nu är så). Men jag hade som du blivit jätte besviken och arg ändå.

Jag hade om jag misstänkte att dom hade haft ihop det sagt till min blivande att om du någonsing gjort något med henne vill jag inte veta men OM du ens tvekar att du kommer göra det igen, så måste du för allas skull göra något åt det, jag förtjänar i så fall något bättre. Men det är lättare att sitta här och säga vad man ska göra eller komma med förslag. Du känner dom båda bästa lite på din magkänsla.

Lycka till!

Har pratat med min "kompis" nu i telefon och anledningen till att hon inte skulle komma vara att hon inte ville åka själv. Hennes sambo är bortrest då. Sa att hon kan ta med någon, vem hon vill, bara hon kommer.
Känns skönt...grät båda två i telefonen...hoppas hon kommer nu iaf!

Skönt!

Vilken tur att du inte skickade det där sms:et

men vad skönt för dig, så bra att ni rett u det och att inte var nåt annat.
Kram

Lycka til med detta problem och jag är glad för din skull att det nu verkar ordna sig. Hoppas du blir av med hjärnspöket en gång för alla.

Skönt att höra att det verkar lösa sig.

Allt för många tror att de inte är välkomna eller att de ska bli uttittade om de är ensamma. Tyvär är det oftast de som har ett förhållande som känner så. Det är underligt, men många har nog sin trygghet i varandra. Och man är nog lite orolig att man inte skall känna någon annan än brudparet.