Heloise skrev 2009-06-17 08:29:07 följande:
Personligen så skulle jag antagligen inte tycka att en strippa på min blivande mans svensexa vore en fullträff direkt, MEN jag skulle aldrig låta något som är så uppenbart obetänksamt och ogenomtänkt förstöra ett bröllop som vi tillsammans planerat.Du frågar hur du ska komma vidare? Din blivande man har redan talat om för dig att han inte uppskattade att "få" en strippa, det är dessutom hans vänner och det hände honom. Så det måste ju vara hans sak att bestämma hur han vill hantera det. Du har fått mkt medhåll här av många andra tjejer som alla tycker att det är sådant fruktansvärt övertramp mot dig och ert förhållande, något som smutsat ner allt. För det första; om du låter en 30 min( eller hur lång tid det nu tar) förstöra allt för dig så blir jag ärligt talat orolig. Ta ett steg tillbaka och tänk efter.Jag tänker faktiskt framhålla att jag tycker synd om din blivande man; han har varit med om något som han inte riktigt ville vara med om, han har en förbannad och sårad blivande fru, kompisar som är ledsna för att de gjort ett övertramp, och du vill göra det hela ännu värre genom att inte bjuda dem på bröllopet?Hans vänner begick ett misstag, men det var inte ett misstag mot dig utan mot din blivande man, deras vän. De gjorde säkerligen sitt bästa för att ge sin kompis en bra svensexa, att det vart tokigt är ju en annan femma. Vidare så tycker faktiskt inte jag att en svensexa är en fest för att fira ER utan en fest för att fira din blivande man.Jag förstår att du känner dig sviken och ledsen, men saker och ting blir vad man gör dem till, den/de enda som kan förstöra er dag är just ni.ha ett underbart bröllop!
Men, det beror ju helt på vad man har för värderingar och hur tydligt man har kommunicerat det innan.
För mig kan 30 min definitivt förstöra ett förtroende som har byggts upp under lång tid. I teorin kan det låta fånigt men i praktiken är det en verklighet man måste hantera.
Om han inte uppskattade det- varför gick han inte därifrån? Jag skulle ha svårt att lite på att fästmannen inte gör en efterhandskonstruktion. (Inser att jag som jurist är extremt skadad av bevisföringstänkande och därmed har problem med att lite på utsagor men faktum kvarstår att han omedelbart i situationen kunde hanterat det annorlunda om han hade velat, eller?)