Går ni själva eller blir ni överlämnade?

Jippie!
En brudöverlämningstråd, det var på tiden!

Seriöst så finns det många som (tro't eller ej) har väldigt mycket emot brudöverlämning. Det finns t ex denna arga facebookgrupp:
www.facebook.com/group.php

Om man hittar en präst som går med på det så är det förmodligen inte alls en "modern" präst som vissa verkar tro utan troligare en som är "gammaldags" och tycker att kvinnor ska vara underordnade männen. Ett annat alternativ är att prästen kanske inte orkar bråka med bridezillor som bråkar och skriker om de inte får exakt som de vill.

Den enda gångerna när det är motiverat med överlämning i mitt tycke är som för en av tjejerna här på BT. De har ett ojämlikt förhållande, både hon och han lever så både till vardags och sexuellt och de står för det.
Eller när man kommer från en kultur där det är tradition, det blir ju inte bättre rent symbolmässigt, men det krävs mer för att riva upp en gammal tradition.

Fundera allvarligt på vad det är ni väljer att göra när ni gör ett sådant val. Många tycker faktiskt att ni river ner generationers jämställdhetsarbete för en rosa Hollywooddröm.
Jag vet att ni blir jättearga nu - ni vill, ni har alltid drömt om osv, men tänk på detta: Är det inte bättre att få veta hur kontroversiellt detta är innan bröllopet så att ni har en chans att ta ställning till det än efteråt när det är försent? Det är lätt att genomföra saker utan att tänka på konsekvenserna och innehåll ibland. Om jag hade gjort det och sedan hade fått veta detta i efterhand så hade mitt minne av dagen för alltid varit förstört.
Hur ni än gör, så lycka till, men allt ni gör påverkar i slutänden andra. Väljer man dessutom att gifta sig i Svenska kyrkan så borde det vara självklart att följa deras rekommendationer.

Lakritsbåt, varför ska man lämna just området brudöverlämning när man kämpar för jämställdhet? För att somliga inte har funderat på innebörden och tycker att det är gulligt?
Dessutom så har det inte varit tradition sedan 1300-talet och jag tror inte ens att det gjordes innan dess eftersom man vigdes på kyrktrappan. Vi borde istället vara oerhört stolta och värna om den svenska traditionen eftersom den visar på jämställdhet!

Underbart!

Precis den här sortens argument är det som försvårar allt jämställdhetsarbete.
När det inte passar en själv så går man till angrepp mot de som kämpar!?

Jag är varken ultrafeministisk eller har bristande verklighetsuppfattning.
Hur är det själv? Rosa Hollywooddrömmar låter inte så väldigt verklighetsförankrat tycker jag.
Ser du den tydliga symboliken?
Hör du själv vad du säger och hur det uppfattas?
Vet du hur verkligheten ser ut för de flesta kvinnor i världen?
Inser du att ALLT man gör påverkar andra?
Det går inte att bestämma sig för att en symbol betyder något annat för att man vill det, man spelar upp samma scen för utomstående i alla fall.

Just det, öppna ögonen och se hur världen ser ut istället för att bara tänka i det lilla, lilla.
Precis vad vi vill!

Och vi får inte glömma "honour and obey" som bara kvinnan säger.
Läs detta:
www.momof9splace.com/obey.html
och förundras sedan över att svenska kyrkan redan på 1300-talet tog ställning för att man skulle gå in som jämlikar i äktenskapet, det är ju smått fantastiskt och unikt!

Kolla länken ovan, det finns många som tänker så - tyvärr!

Men då är det ju ganska enkelt. Du tycker att det inte ser snyggt ut när man går in två stycken och du vill att alla ska titta på bara dig. Då försvinner ju även alla alternativ med ledsagare, tärnor osv.
Om det nu blir kyrka, så fråga prästen om du får gå in själv helt enkelt. Om ni inte ska ha någon präst så spelar det ju ingen roll, då gör ni precis som ni själva vill.
Lycka till med planerandet!

Vi är nog flera som faktiskt tycker att det är intressant och roligt att diskutera.
Hur ska man annars få lära sig mer om sin omvärld och om hur andra människor tänker. Det är så man uppnår ökad förståelse och undviker krig här i världen.

I en riktigt bra diskussion så vänder man och vrider på varandras argument, får dem granskade och ifrågasatta. Man ställer frågor och får svar.

Just den här frågan känns viktig för många och det är nog inte fel att veta om det så att man inte får en chock efteråt.

Det är också väldigt tråkigt att läsa att man inte bryr sig om jämställdhet alls. Kvinnor före oss har kämpat för att ge oss det vi har idag, det är vår skyldighet att förvalta det arvet (om vi nu vill vara jämställda).

Vi gick också tillsammans, fast det var borgerligt och utomhus.
Vi stod gömda bakom en husknut (där vi träffades ett par minuter innan och beundrade varandra ).
Sedan stod vi hand i hand och väntade på att musiken skulle börja och precis som så många andra skriver så var det den absolut känslomässiga stunden på hela dagen. Jag minns nästan ingenting från vigseln, men den stunden kommer jag att minnas hela livet.

Tack för hjälpen Passionsblomman!

Det stämmer, jag svär aldrig. (Utom om jag spikar mig med hammaren på tummen möjligtvis, men min man brukar skratta sig fördärvad åt mina svordomar: Fasiken, järnspikar osv.)

Inte heller säger jag att man inte kan tänka på ett visst sätt, men jag vill gärna veta om man verkligen tänker på det sätt som jag har uppfattat det och i så fall, om jag inte kan förstå det, så blir jag jätteglad för en förklaring.
Varje ny insikt jag får i hur an annan människa fungerar är värdefull.

Jag vet dock inte hur jag ska bemöta att man struntar i jämställdhet. Det tycker jag bara är OK om man faktiskt inte vill vara jämställd.

Det finns faktiskt väldigt många som tänker så, men tror du att de skulle säga det direkt till brudparet? Knappast.

Inte lär dina kompisar säga något heller beroende på hur du frågar dem. Man kan få nästan vilka svar man vill av folk beroende på hur man ställer frågan. I alla fall om personen inte själv har tagit ställning tidigare. Vi har alla en tendens att hålla med den vi tycker om.