Går ni själva eller blir ni överlämnade?

Jag vill ha de där nervpirrande fantastiska minuterna med BM innanför kyrkporten, innan det är dags att gå fram tillsammans.
Alla jag känner som gift sig har berättat om hur fantastiskt det var.

För mig skulle det kännas konstigt att bli överlämnad. Jag tror i likhet med Bride in the city att det kanske är något av en åldersfråga. Att se brudöverlämning som något positivt och fint tycks ha kommit de senaste åren, kanske med de ca 10 amerikanska bröllopfilmer som kommer varje år. Vill man inspireras av det tycker jag man ska veta varifrån och vilken funktion brudöverlämning hade tidigare. Om man är ok med det och tycker att just ens egen brudöverlämning säger något annat så får man väl tycka det, men kunna acceptera att kan uppfatta det som ett steg tillbaka. Det är inte en okontroversiell fråga, och det går enmot Svenska kyrkans rekommendationer. Om min åsikt gör mig till en "ultrafemist med bristande verklighetsanknytning", som BlomAnna uttrycker sig, så kan jag leva med det