Ellie Lo skrev 2009-06-30 14:47:07 följande:
Bustroll, vad säger din sambo då? Är han inte heller redo eller försöker ni bli gravida? Min sambo vill ju...Men inte än. Han säger att han vill också längta som jag gör och inte "gå med på det" för min skull. Men jag tror aldrig han kommer längta som jag gör. Jag tror inte att han kommer vara mer redo om ett år. Men för att ge honom en chans att "komma på själv" att han vill ha barn så måste jag hålla tillbaka mina känslor och sluta tänka på det hela tiden. Men hur gör man det? Eller ska man bara fortsätta sörja öppet? Förstör inte det mina chanser att få honom till att vilja bli pappa?
Jag tycker att ni ska prata om det. Om du är så ledsem som jag tror du är så måste du säga exakt hur jobbigt du tycker att det är. Rätt tajming känns som om det inte alltid existerar, bara mindre dålig, om du förstår vad jag menar. Prata med honom om vad som gör att han vill vänta till nästa sommar, är det att han ska få smälta det...att han vill kunna ge er det bättre ekonomiskt...anledningarna kan ju vara flera och han kanske känner sig löjlig över att tänka dem... Vill han känna suget och längtan efter barn så måste han väl på ngt sätt gör ngt för att känna det. Det kommer nog inte av sig själv är jag rädd. Har han inte reagerat på att hans syster ska få barn igen då?
Min sambo trodde inte först att jag upplevde det som jobbigt att längta, sen såg han hur plågad jag var varje gång vi var hos hans systrar plus att min mamma har fått barn ganska tätt nu(sep 07 och jan 09). Det var inte lätt, ville så gärna jag med... men efter att jag tagit ut min p-stav (pga dep) och jag började må illa och köpte ett test, (tyvärr negativt) så insåg han att han gärna ville ha barn på stört han med, men att han inte ville förän jag var redo. Jag pluggar, inte bästa tillfället att försöka få barn men jag känner att det kommer gå och min sambo frågade om det var så att jag kände att jag skulle klara det och ville så ville han gärna börja försöka.