• smurfen3

    Till er som planerat att gifta er!

    Jag har barn med min fästman men känner att jag retar mig på hans släkt.

    Dem vill vara lite mer då dem äger gods i Sverige och har till och med övat bort sin dialekt för att bli med Stockholmare. Så löjligt tycker jag som är infödd Stockholmare.

    Kan ibland känna att jag djupt ågrar att jag skaffade bar med denne man.

    Har ni några ni retar er på? Man tvingas ju umgås på somrarna etc...

  • Svar på tråden Till er som planerat att gifta er!
  • smurfen3

    Man får trötsta sig med att dem kanske inte har så många år kvar i livet. Min svärmor är 70.


    RebeckaEhlin skrev 2009-07-14 20:00:08 följande:
    Jag retar mig på min blivande svärmor och svärfar som inte vill förstå att jag vill leva med deras son..de undrar varför??och lägger sig i allt...får inte äta si och så...men nu måst ejga leva med dem gifter mig den 8 augusti...
  • smurfen3

    Didis, vad klok du är. Ett tag pratade vi om att gifta oss men det känns fel känner jag. På något sätt. Mycket för hans släkt som jag då får på köpet och hans efternamn vill jag inte ha...


    didis skrev 2009-07-14 20:08:21 följande:
    Jag beklagar att du ångrar att du skaffade barn med din sambo. Men nu är det så och då får du agera efter de förutsättningar som är.Har ni diskuterat familjerådgivning? Även om ni kommer fram till att avsluta relationen har du, min egen slutsats efter att ha läst en del trådar med dig, en hel del bitterhet inom dig gentemot både sambon och hans släkt som du måste bearbeta.Öva dig på att ignorera dem! Vad spelar det dig för roll egentligen om de övat bort eller till o med skäms för sin östgötska? Se på dem med ett milt överseende om det känns bättre!Önskar dig en skön sommar, med eller utan släkt!
  • smurfen3

    Det är så sant MEN om man flyttar till en annan kontinent så kan man ju komma bort på ett naturligt sätt, eller hur?

    Sedan vet jag många släkter där man inte umgås med varandra. En usin till mig fick två barn med sin fd sambo och det är bara sambon som hon behöver träffa då han har sina helger med barnen...


    didis skrev 2009-07-14 20:31:36 följande:
    Du HAR redan hans släkt på köpet! Era släkter är för alltid förenade genom ert barn, även om ni skiljer er idag kommer du att träffa farmor o farfar (och nuvarande sambon) vid ert barns högtidsdagar allra minst. Fotbollsmatcher, uppvisningar, födelsedagar, studenten...Efternamnet kan man för övrigt behålla även som gift, jag har aldrig förstått vitsen med att byta.
  • smurfen3

    Vad menar du med: "Och nu är din sambos familj sådan som umgås".?

    Vi har drömmar om att flytta utomlands så småningom...

    anne på grönkulla skrev 2009-07-14 20:40:43 följande:


    Flytta ska man göra för sin egen skull och till något, inte för att fly någon eller något - det blir aldrig bra. Att flytta med sitt barn utan den andra förälderns/vårdnadshavarens godkännande till ett annat land är dessutom olagligt.Och nu är din sambos familj sådan som umgås.
  • smurfen3

    Min dröm har alltid varit att bo utomlands, mycket för mitt barns skull. Försöker även övertala sambon men svensk som han är verkar det vara svårt.

  • smurfen3

    Jag håller med dig i viss mån, MEN dem han kallar sina syskon är egentligen kusiner och sina sk föräldrar är sin egentliga faster med man.

    Min sambos riktiga föräldrar dog i en bilolycka när min sambo var tre år. Min sambo var den ende som överlevde. SÅ växte han upp med sin faster med man och sina barn.


    passionsblomman skrev 2009-07-14 20:48:19 följande:
    Jag tycker det låter som att du ser dig själv som den enda nödvändiga både föräldern och vuxna i din dotters liv.du inser inte are sig pappans eller hans övriga familjs betydelse, det framgår gganska tydligt av dina olika trådar.Detta är djupt tragiskt och ett faktum som kommer att få stora konsekvenser för ditt barn. Jag tycker inte det verkar som du älskar din sambo längre, men du ska veta att oavsett om er fortsatta framtid går tillsammans vägen fram eller om ni kommer leva var för sig, så är han nu och för alltid en del av ditt liv och han är halva orsaken till att du fått sätta ett barn till världen efter alla saker du gått igenom.Jag tycker du borde tänka på det och visa din sambo lite välvilja och barmhärtighet. För här på forunmet är du än så länge ganska skoningslös i din kritik av både honom och de som fött forstrat och vuxit upp med honom.Det är inget vidare snyggt faktiskt och det tar dig ingenvart.Fortfarande: du behöver själv få reda ut ett och annat med proffessionell hjälp, det är jag helt säker på.
  • smurfen3

    Det är långt tillbaka. Det finns några i släkten som mobbade mn storasyster när vi gick i samma skola. Det kan jag aldrig glömma. Det är min sambos sysslingar...

  • smurfen3

    Snälla, berätta för mig. Vad menar du med "om jag håller honom ansvarig för det"?

    anne på grönkulla skrev 2009-07-14 20:59:32 följande:


    Om du håller honom ansvarig för det så förstår jag om ni har svårt att kommunicera. Det kanske du bord eha funderat på innan ni fick barn - om du ville leva med effekterna av det i resten av ditt liv?
  • smurfen3

    Önskar jag hade fått min älskade lilla dotter och en fantastik släkt på köpet.

    Känner att jag måste ta kontakt med en teraput för att få det förklarat att jag ej har känslor kvar för sambon.

    Men, hur det nu blir att få ett fast jobb som ensamstående är en annan femma. har goda meriter. Blev uppsagd under min graviditet.


    Hemlig2009 skrev 2009-07-14 21:00:39 följande:
     

    Jaha, och? Vad har han för skuld i det?
  • smurfen3

    Då undrar jag en annan sak. Min storasyster har en bebis.
    Är min storasyster släkt med min sambo nu hon med eftersom jag och min sambo har barn ihop?

  • smurfen3

    Man blir väll först svägerska när man är gifta eller?

  • smurfen3

    Jag tar till mig det ni säger MEN vi träffas på högtider hos varandra och då ses ju dem små barnen (kusinerna) MEN bör jag låta dem vara ensam med vårat barn eller kan dem små kusinerna iallafall "lära känna" vårat barn i vårat sällskap?

    Leker barnen lättare och inga vuxna är med?

    Är också rädd att kusinernas föräldrar kommer tuta i sina barn att dem inte gillar vårat barns mamma (mig) och att att vårat barn får reda på det och att det i sin tur förstör vårat barns relation....

  • smurfen3

    Men gick dotterns pappa verkligen med på att låta sin fd fru/sambo ta med sig sin dotter till Australien??

    Hemskt scenario annars..

    Vid havet skrev 2009-07-15 08:32:56 följande:


    Oj...Jag har barn med en man som inte är särskilt intresserad av sin dotter i vardagen. Han lämnade mig på ett sätt som var allt annat än snyggt och jag har varit så ledsen, arg och panikslagen. Verkligen legat på marken och skrikit. MEN inte kan jag förvägra min dotter kontakt med sin farmor för det? Jag uppmuntrar varje kontakt hon har med sin pappa, hon har massor av foton på sitt rum och jag gläds när jag märker att hans intresse börjar öka mer och mer nu. Min dotters farmor och jag har har idag en jättebra relation, hon träffar min sambo men framförallt så är hon (och hennes man) min dotters familj och hon är därför alltid välkommen att ringa eller träffa henne.Min styvsons mamma flyttade till en annan kontinent (Australien) med hans lillasyster, alltså min sambos dotter. Dottern var då 6 månader och sonen 3. Vad det innebär att leva med denna sorg kan du nog inte riktigt fatta. Att ta ifrån någon ett barn, ett barnbarn... och ta ifrån ett barn en pappa. Fruktansvärt! Alla lider av det här (förrutom mamman som verkar tycka att det är rätt normalt det här...). Blir arg över ditt lättfärdiga resonemang där!Släkt är viktigt och jag har i dina inlägg inte sett ett enda tecken på att din sambos familj är konstig, elak eller hemsk. Att det dessutom är så att din sambos föräldrar dog i en olycka och att de uppfostrat honom gör deras nära relation bara mer förstålig (och fin! Tänk vad de gjort för honom. Fantastiskt tycker jag!). Tror du (och ni två tillsammans också) behöver prata med någon, något proffs som kan ge dig mer hjälp än vi kan.
  • smurfen3

    Men det är väll olagligt att flytta med sitt barn utan att båda föräldrarna går med på det eller?

    Vid havet skrev 2009-07-15 09:48:59 följande:


    Nope... Och även om han gjort det - hans son hade ju inget val i frågan. Han måste leva utan sin mamma och sin lillasyster. Och dottern måste leva utan sin pappa. Barnen har ju inget val när föräldrarna beslutar saker - tyvärr.
Svar på tråden Till er som planerat att gifta er!