AM: Härligt att det gör mindre ont
MrsB: Åh, plommon *suktar*. Varför känner jag ingen som har ett plommonträd dignande av plommon? Vet dock inte vad man kan göra med dem mer än att äta Men plommonmarmelad skulle jag nog provat, låter gott iaf.
Muggles: Hoppas på minus - den här gången Förstår husvelandet, men som du säger så tror jag knappt att man kan räkna med längre tids sjukskrivning eller arbetslöshet och ha ett hus hyfsat centralt i en större stad... En buffert att plocka från och möjlighet att dra ner på amorteringar så att man inte behöver börja tänka på husförsäljning det första man gör är nog det man kan kompensera med.
Eller så får man göra som vi (och även Vickan), bosätta sig ute i "obygden" någonstans...
Även om just den obygd där jag bor är helt hysterisk när det gäller huspriser, fast på en annan nivå... Det huset min syster var med och bjöd på steg priset över 50% på!!! Med tanke på de låga tomtpriserna kan man nog lika gärna köpa ett nyckelfärdigt hus, men så verkar folk inte tänka? De köper hellre 60- och 70-talshus där det behövs slås ut väggar, byggas om, renoveras osv... Mycket märkligt...
Vickan: Bytesmarknad har jag inte märkt... Min syster har inte samma storlek som mig i byxor, och hade dessutom kastat eller gett bort de flesta av sina gravidkläder. Fick några snickarbyxejeans (version ha på husbygget) från när min mans faster väntade barn i början på 90-talet... Annars inget. Kan ju bero på att jag är först bland kompisarna att vänta barn, och en av dem med klart minst storlek... Den andra i kompisgänget som är lika liten som jag ska dock få bebis ca 5 veckor efter mig