Vem ska jag gå med till altaret??

Bride in the city skrev 2009-07-31 15:34:08 följande:

Ja, faktiskt. I det avseendet att man ansåg det viktigt att båda inblandade ingick äktenskape av fri vilja. Det skulle alltså inte få vara en affärsuppgörelse fäder emellan. Så, ja, det hade med kvinnans egenvärde att göra.

Vad gäller klänningsfakta så är den vita klänningen ingenting annat än en modegrej som kom från kungligt och adligt håll och anammades av det fina folket även här, liksom förövrigt bruket av brudbuketter.

Vanligt folk gifte sig i den svarta högtidsdräkt som seean var festklänning så länge den höll och passade. Man kunde alltså tom begravas i den om så var.
Alternativet till den klädseln var folkdräkt. Det fanns ofta en extra festlig brudklädsel som liksom kronan kund lånas i församlingen.

Kronan har också symboliserat rikedom och att man kröner bruden, att hon inte fick bära den om hon inte var oskuld är dock det de flesta vet idag.

Kraven på oskuld har nog förövrigt varit högre från den släkt som skulle ta emot bruden i sin gemenskap då man i alla tider velat vara säker på framtida barns ursprung.

Slöjan tros också ha haft betydelse i fråga om transporten till kyrkan, då brudrov inte var ovanligt. Det var därför man hade tärnor också,och det är troligt att man beslöjade även åtminstone någon av dem för att göra det svårare att identifiera bruden.

Idag har även enkelt folk råd med en klänning för ett särskilt tillfälle, så skkrytet med kalasklänning har blivit allmänt.

Kravet i samhället på att fina flickor aldrig ska ha pippat har försvunnit, så alla ritualer och symboler runt oskuldens bevarande och sedan tagande har förlorat i intresse.

De flesta brudar löper ingen som helst risk att med våld rövas bort innan sin vigsel, så att dölja någon med slöja är idag onödigt. Men då den i allmänhet varit en väldigt dekorerad och arbetad detalj i brudklädseln som många fortfarande tycker är vacker och unikt för just att stå brud, så hänger den med än idag.

Att bruden skulle börja gå med sin pappa altargången fram, istället för med sin brudgum, är helt nytt i Svenska kyrkor de senaste åren och historien bakom att det görs i de länder sedan kommer ifrån är och förblir att kvinnan var omyndig.

Kyrkan har ingen anledning att plocka in sådana alternativa symboler i ett vigselritual som redan har en tydlig symbolik i hur man träder in i kyrkan. De båda släkterna förenas i kyrkan, sittandes på varsin sida av altargången, gråtandes när de ser sina älskade barn gå altargången fram för att bli man och hustru.