Varfor ar folk sa dumma mot oss som INTE VILL ha barn??

Nja, det där är lite svårt faktiskt. Jag blev ledsen när folk höll på och pikade, vi kunde inte få barn. Men efter sex års försök så kom vår lilla prinsessa!
För mig som kämpat så och nästan gått under är det väldigt svårt att förstå att man vill leva ett liv utan barn. När jag väl var i den situationen då jag trodde att jag aldrig skulle kunna få barn så kände jag en enorm skräck och sorg.
Men vill man inte så vill man inte, inget mer med det. Vill påpeka att man ändras en hel del med åren. Den där "klockan" kanske finns på riktigt.
Jag ville inte heller ha barn först och känner anda som sagt samma men så kommer en dag.....och jäklar vad det snackas bebisbajs nu.

Förlåt, jag vet att ni inte vill höra detta!!! men.........Att få barn, en egen liten bebis är det absolut mest fantastiska man kan vara med om. Det är sant att det inte går att fatta innan man är med om det.
Jag älskade också mina syskonbarn över allt annat och ville inte ha egna "snorisar" .
Nu har jag en liten underbar ettåring och vill ha ett gäng till.
Snacka om förälskelse, kärlek, obeskrivlig lycka.....!!!!

FÖRLÅT igen!! Men jag vill bara säga hur underbart det är!

Ja, alltså det där kan vara väldigt känsligt. Jag som försökte i sex år blev väldigt ledsen när folk frågade, ännu värre med dumma pikar. Jag var såklart ledsen ändå, men det liksom högg till och man blev nära att börja lipa.
Så jag frågar faktiskt ingen. Tycker att om jag känner personen i fråga så väl så pratar vi om det, förmodligen tar den personen upp det. Men inte har vem som helst med en sådan sak att göra.
Och javisst, det är lika jävligt med frågor om syskon! Undrar vad folk har i skallen ibland. Vi kämpade i sex år med lilla stumpan och nu så frågar vissa när nästa kommer?????
Sånt svider. Skulle ge/göra vad som helst för fler barn.