Varfor ar folk sa dumma mot oss som INTE VILL ha barn??

Ja, tyvärr är det ju så att många tar förgivet att alla vill ha barn. Jag har själv fler vänner som inte vill ha barn än vänner som vill ha/har barn och då är jag ändå i 30års åldern.

Tror inte alla era lyckönskningar med barnpikar är något illa menat utan mer att de inte tänker längre än till sin egen inställning.

Om de däremot är medvetna om er önskan att inte skaffa barn så är det ju bara löjligt och respektlöst...suck

folk är tyvärr duktiga på att lägga sig i andras liv.
vi alla vill ju annorlunda.

om man vill vara barnfri så låt dem som vill vara det.

även mycket påhopp för dem som väljer att bara ha ett barn med och såna som skaffar 6barn...så tjöt och fördomar med detta ämne förekommer överallt.

jag ville inte ha barn förr själv, men sen så träffade jag min sambo och det ändrades och ledde till våra 2 barn som jag aldrig ångrat en sekund.

Det blir tyvärr lätt så eftersom det ändå är heteronormen som är "styrande" samt att paret ska vilja ha barn och förväntas få barn. Det blir tyvärr också värre ju äldre man blir dvs när man är 30+. Jag själv har inga egna barn (har ett bonus) är lite överviktig och ska dessutom nu gifta mig och är 38 år. Det är inte en gång som jag har fått frågan om jag väntar! Mitt svar brukar dock bli: " Nej, det är bara jag som är tjock". Personen som har frågat brukar skämmas en aning och be om ursäkt :)
Alla vill heller inte ha barn och ska få lika mycket rätt till det valet som de som har valt att skaffa barn.

Hur man än väljer att leva sitt liv så nog sjutton finns det folk som har synpunkter!

Det må gälla barnskaffande (för tidigt, för sent eller inte alls), husköpande, flytta från sta´n, äktenskap och byta jobb eller vad som helst.

Det enklaste är väl att bara stänga av och strunta i andra människors åsikter om de inte är välkomna. Och givetvis inte själv delge andra sina egna åsikter innan de efterfrågats.

Nja, det där är lite svårt faktiskt. Jag blev ledsen när folk höll på och pikade, vi kunde inte få barn. Men efter sex års försök så kom vår lilla prinsessa!
För mig som kämpat så och nästan gått under är det väldigt svårt att förstå att man vill leva ett liv utan barn. När jag väl var i den situationen då jag trodde att jag aldrig skulle kunna få barn så kände jag en enorm skräck och sorg.
Men vill man inte så vill man inte, inget mer med det. Vill påpeka att man ändras en hel del med åren. Den där "klockan" kanske finns på riktigt.
Jag ville inte heller ha barn först och känner anda som sagt samma men så kommer en dag.....och jäklar vad det snackas bebisbajs nu.

Vissa saker "ska" man bara tycka, annars är man konstig. Många som inte dricker kaffe eller alkohol tycker också att det är jobbigt att behöva försvara det, liksom många vegetarianer. Eller de som längtar efter att sommaren ska ta slut eller de som gillar FRA-lagen. Det är så självklart att tycka vissa saker, att folk ser det som ett aktivt ställningstagande från dem och deras livsstil, om man inte håller med. De tar det nästan personligt och reaktionerna blir helt oproportionella.

Att inte vilja ha barn är en sådan sak, som såklart blir extra känslomässig eftersom många älskar sina barn ännu mer än de älskar kaffe. Det borde vara så att var och en har rätt till sina åsikter, men verkligheten är inte så och det hjälper inte att blunda för det. Du kan välja att kämpa för det genom att berätta för alla att du inte vill ha barn och förklara varför och försöka öppna deras ögon för ett annat synsätt. Det vore starkt och osjälviskt av dig, men det är fullt förståeligt om du inte vill lägga den energin på en sannolikt fruktlös kamp. I så fall får du, och andra med en väldigt avvikande åsikt, ligga lite lågt med den.

Är det verkligen så att du inte alls tycker om barn, eller har du bara valt bort dem för egen del? Det senare tror jag folk har större förståelse för än det första, så jag skulle nog ha någon sådan variant att luta mig mot när jag inte orkar ta en konflikt, om jag var du.

Jag vet hur det är att inte göra saker enligt normen. Det är helt sanslöst vad folk kan vara jobbiga! Jag tycker helt ärligt varken från eller till om folk som väljer att inte försöka skaffa barn. Att jag inte kan tänka mig ett barn utan liv har ingenting att göra med det. Det viktigaste är att visa andra respekt och då skulle jag vilja säga att det är särsklit viktigt när ens vänner gör annorlunda val eftersom det faktiskt inte alltid känns så lätt när hela samhället stöttar motsatsen.

Förstår inte varför folk i princip kräver en förklaring av ett beslut som inte rör dem..
Sedan om det beror på att man inte kan eller vill tycker jag inte spelar någon roll.

Om man inte kan av någon anledning så är det ju inte säkert att man vill dra upp det för någon samt att man söker inte folks sympatier..

Förstår mig inte heller på pikarna om barn som kommer vid giftermål.. När vi hade skickat ut korten eller talade om att vi skulle gifta oss så fick jag frågan om jag väntade barn, och när jag svarade nej så fick man följdfrågan om man inte planerade det inom en snar framtid....

Nej, döda ungar vill man ju inte tänka på...

J D skrev 2009-07-29 14:10:17 följande: