Vänta med sex
Att ha sex är ju kanske att ge bort något av sig, men inte på ett sätt som gör de till en mindre värd gåva en annan gång.
Inlägg från: anne på grönkulla
|
-
-
Ja, jag kan ju bara tala för mig själv, jag blir inte mindre av att jag haft sex med fler före min man. Jag skulle heller inte föra ut nån annan åsikt som giltig för nån annan, men var och en fattar ju sitt beslut om hur man vill göra.
Däremot har jag bara sex med honom sen vi träffades, men det är ju en annan sak. -
Men det blir ju nära intimt och speciellt i stunden man delar för att man gör det till det. Eller så blir det rutin och måste om man gör det till det - men oavsett vilket så uppstår det i samspelet man här här och nu, inte av vilket bagage man har.
AlaM skrev 2009-08-14 12:50:31 följande:Vad man har för åsikt i denna frågan känns som något som är djupt socialiserat inom oss. Det jag kan tänka angående att "ge bort sin sexualitet" är väl kanske inte att man menar att det fysiska i sig blir sämre för att man gjort det med ett antal andra. Men om man har synen att sex är nånting väldigt nära, intimt och speciellt mellan sig själv och den man har ett sexuellt förhållande så är det klart att det blir mindre speciellt om man har haft ett sexuellt förhållande även innan. Det är samma sak som med gåvor eller löften eller andra symboliska grejer. Även om jag har kommit på världens bästa gåva så blir den inget speciell att få om jag har gett precis samma sak till 15 andra personer. Det blir inte personligt. Det blir standard och något man ger bara som ett säkert kort. -
Sen tror jag man överdriver risken att jämföra kvalitet. Sex blir bra i samspelet, samspel växer fram (även om det absolut är baserat på gnista och kompatibilitet).
-
Jag undrar alltid över hur det kommer sig att folk som ännu inte haft sex har så tvärsäkra åsikter om hur det är och vilken roll sex spelar i livet och i relationer. Är det ingen annan som funderat på det?
-
Förlåt jag har visst uttryckt mig illa. Själv klart har var och en rätt till en åsikt och en egen sexualitet, som man har rätt till, oavsett om man valt att vara sexuellt aktiv eller väljer att vänta. Det var inte alls det jag var ute efter att kommentera.
Min fundering gällde mer att personer (inte bara här även om jag tror att det funnits såna tendenser) i debatten ofta har väldigt tvärsäkra åsikter om hur sex är för olika personer eller vilken roll det spelar i olika relationer, fastän man själv eg inte har nån erfarenhet av det. Jag kan förstå att man är nyfiken på eller avvisande till saker man (ännu?) inte provat, men att veta hur de är eller vilken roll de spelar tycker jag är lite klurigare att förstå. Sexualitet är ju dessutom oftast nåt man utövar i samspel med andra och som förändras över tid, så att ha en tvärsäker uppfattning på förhand tycks mig lite förvånande.
Det leder mig att tro att det är lättare att vara tvärsäker utan erfarenhet än med, men vem vet? -
Tack Aleta, du gjorde den poäng jag försökte formulera häromdan om att ha starka åsikter baserade på vilken information?
Man kan ju tro på en del inlägg här att det bara finns ytterligheter i livet - antingen ett nytt one night stand varannan dag, gränsande till sexmissbruk eller att vänta till bröllopsnatten med den rätte/a. Jag tror att verkligheten för de flesta av oss ser rätt annorlunda ut. Åtminstone jag tänker mig att vi pratar om möjligheten att ha aktivt och önskat sex med en speciell person som man älskar och har en relation till (och halkar det med några misstag på vägen dit så är det inte hela världen heller). Det tycker jag inte att man ska skuldbelägga.
Att vänta kan såklart vara fint, om det är det man vill. Varsågoda (men moralisera inte över dem som fattar ett annat beslut). Att ha sex innan man verkligen vill är ingen bra ide. Men att överromantisera och lägga för stor betydelse vid själva första gången och bröllospnatten - det känns varken särskilt sunt eller nödvändigt och ger nog heller inte bättre sex. Övning ger färdighet - och öva ska man bara göra när man verkligen vill det.