För mycket sex idag, har blivit något som man ger till höger och vänster och man kastar det på sophögen många gånger. Tragiskt, då man verkligen ger någon av sitt innersta jag.
Syvende och sist gör man som man själv vill dock UTAN att vi andra ska ojja oss. Nu kunde jag bara inte låta bli ... 
Nästan så man skulle kasta ut frågan om alla vi som lever i celibat också gör fel då?
Rätt och fel i denna fråga är ju väldigt individuell ...
Rosin: Det jag försökte med
Stefan: Är inte gift och kommer inte att gifta mig. Oavsett vad folk i den kristna världen tycker i frågan :)
Därför att äktenskapet, som vi känner det, är så laddat inom många kristna så vi som avstår från det anses som ufon.
Jag är inte heller präst men väl antagen som prästkandidat i SvKy och kan säga att det där med sex innan äktenskap är en fråga med modifikation. När är man gift? Vad säger bibeln?
Många blandar ihop våra "jordiska" traditioner och ser dom som sanningen, där problemet sitter ...
Inte alls flum, en teolog hade fortsatt i den tankebanan. När är man gift enligt bibeln och varför resonerar kristna att deras påhittade traditioner är en biblisk sanning.
Där har du en tankenöt du inte kan flumma bort. 
Instiftat av Gud ja. Men när är du gift? När ni sagt ja inför en präst i vit klänning och frack och haft en fest i församlingsgården där man dricker cider från ICA och sjunger klämhurtiga allsånger på melodin "Så gick det till när farfar var ung ..."
Jag ställde frågan runt när man räknas som gift med tanke på att man på bibelns tid inte ens hade vigselcermonier.
Äktenskapet då ansågs ha inträtt då man helt enklet inlett en sexuell relation och valt varandra. Inte ett dugg flummigt alls ...
Hur som haver, jag gjorde ett försök att spåra in debatten på ämnet och att den skulle ta nya tag.
Är varken galen, Gud eller påpekar att man måste ha si och så. Påpekade bara att teologiska frågor ofta är svårare än man tror, även när det gäller sexualitet och äktenskap.
Att jag en blandade in lite humor kanske var dumt, men gjort är gjort :)
Man kan leva helt utan sex och det går jättebra. Man kan tygla drifter helt okej men hur skoj det sedan känns är en helt annan femma
Har jag gett det intrycket? NU blev jag nyfiken?
Ttcker det är för mycket fokus på sex öht. Vi som inte är sexuellt attraktiva måste ju liksom leva utan och det går utmärkt det med. Är detta ett i-landsproblem egentligen?
Pratar för mig själv, ska tilläggas
Just det att man inte skulle kunna leva utan sex? Som om sex vore lika viktigt som mat eller vatten? Sex är inte heller en mänsklig rättighet, vilket fler och fler verkar tycka idag.
Nä, avdramatisera sex och om man (som jag) måste leva utan får man väl acceptera det och leva gott ändå?
Eller har jag fel?
Jag vill vara ett levande bevis för att man kan leva ett gott liv utan beröring, sex eler vara älskad av någon i sådana fall.
När det gäller sex innan äktenskapet så är det en väldigt komplex fråga känns det som. Alla vi verkar ha olika tankar :)
Håller med, vi asexuella (jag räknar mig som en sådan då jag aldrig i mitt liv levt ut sexualitet och därav förträngt 99% av alla känslor runt detta) behöver inte vara sjuka, konstiga eller annat. Vi kanske helt enkelt valt bort sex av olika anledningar, eller är inte tillräckligt attraktiva för att någon ska vilja ha sex med oss, som i mitt fall.
Övergrepp inom sex är också antagligen bland det mest fruktansvärda som finns. Men hur snällt är det då för en asexuell människa att gifta sig i dom fall det händer? Kan man leva utan lust och sex EFTER äktenskapet?
Och är att man hållit upp innan en garanti för att man automatiskt vill ha sex när man gifter sig? Jag tror inte det ...
Man får inte allt man vill Men man kan välja om man vill bryta ihop eller leva gott i alla fall ...
Annelajan skrev 2009-09-30 22:53:07 följande:
