I vått och torrt och väntan

Fru Bygg: grattis till en god natts sömn. Låter som om du behövde det

Blomman: att skalla hyllhörn är ingen bra idé (fast det märkte du nog i natt). Ni får göra nåt åt det där hörnet, för det lär inte vara sista gången annars, är jag rädd... Hur känns bulan? Hur går det med alla papper?

Jenny: hur mår du idag? Har smärtan gett sig lite? Har förhoppningen om att anledningen till att indianerna inte hittat hit än är att de har tittat in hos dig en sväng.

Lanovia: krya på dig. Vila ordentligt.

Ninnis: har du piggnat till?

*skrattar åt Bruttans beskrivning av sin kastarm och Hvidis reflektion kring :-3-smilien*

Varför jag sovit dåligt: har ingen aning. Ibland sover jag inte, det bara är så. Det är en ovana som jag började med i början av det här året. Då var det fyra nätter i rad som jag helt enkelt inte somnade. Slumrade till några gånger, bara för att snart vakna igen. Hopplöst. Just i natt frös jag. På med en extra filt, leta rätt på flanellpyjamasen och raggsockor, krypa närmare maken. Då blev det för varmt. Kröp iväg, och precis när jag skulle somna gick en frys-rysning genom kroppen och det blev kallt igen. Så höll jag på hela natten.

Blommis: Det låter ganska logiskt att man inte blir välbärgad av att flytta från en stuga och in ett slott. Men ni blev ju rika på lite annat än pengar iaf.

Det är så störande med såna nätter: jag vet att jag är så sanslöst trött, men det går inte att stänga av. Varenda muskel slappnar av, medvetandet sjunker och precis det där ögonblicket mellan vaken och sovande slås det igång en liten, liten adrenalinkick som triggar igång alla sinnen. Irritationen som följer gör det ju inte lättare att slappna av.
Och maken bredvid märker ingenting utan sover som en sten. Jaja.

Oj. Nu har ju lunchrasten tagit slut.

på er! *vinkar*

Lanovia: vilka söta hundar! Och vilken fin mage!

Bruttan: oj. Låter besvärligt. Kanske bättre att vara illamående?

Äsch, nu måste jag flytta grejor...

Så. Nu är den supertunga, nymålade byrån på plats. Vi säger tack till maken och hans starka kompis.

Hittade några indianer irrandes här, så imorgon är det väl fullt ös.

Hmm... lugnt här ikväll.
Då är det väl lika bra att knalla ut i garaget. Lovade ju hjälpa maken lite.

Hej Ankan!
Vad härligt att det blev en toppendag!

Och skönt att det känns bättre med antibiotikan.

Villemoa: KRAM på dig. Ja, det blir bättre, även om det kanske tar ett tag. *kramar igen*

Ninnis: du verkar ha varit produktiv. Brukar också sikta på att vara i säng senast 22.
Jo, de kom ändå. Vilken överraskning.

Tillbaka från garaget. Trodde vi skulle meka, men det hade han gjort klart, så det blev att måla lite istället.

God morgon!
Vilken skillnad det är att vakna när man har fått sova gott! Särskilt om man natten innan sovit sjukt dåligt.
Att det sedan var -5,6 grader på morgonen får man väl leva med. Snart kommer vi att tycka att 5 minusgrader är varmt, som en arbetskamrat sa.

Villemoa: ja, det är verkligen bitterljuvt med bebisar i den situation som ni befinner er i. Och det är okej. *kramar om*
Tycker mig märka att det går allt lättare med både gravidnyheter och bebisar.

Jobbade över lite in på lunchen, men det gör ingenting, för vi har ju flex.

Jenny: skönt att du mår bättre. Delar gärna med mig av mina indianer, för nu är de tokiga! Min hålla-indianer-i-schack-utrustning har en hektisk tid just nu...

Fru Bygg: håller med. Karln är en jubileumsidiot. Vad är det för fel på en del? Vad vill de åstadkomma? Är det så att de bara vill höras till varje pris?

Tänkte litegrann på statistiken, Lanovia. Vi var väl tre som plussade i samma veva: du, jag och Twixiee? Vi hade ännu sämre statistik.

Det var nåt mer jag tänkte, men nu är större delen av hjärnan inställd på att hitta nåt ätbart.

Blommis: så fint att du tänker på mig när du slår huvudet.
*blåser på bulan*

Pinnar är bra för att värma saker

Nu har maken feber. Jag är förkyld och snurrig av indiankrig. Vi orkar nog inte ens med fredagsmys. Så kan det vara. Gläds åt sovmorgon imorgon.

Hoppas ni har en fin kväll.