Ni som bytt efterman från utländskt till svenskt

Nyfiken på hur ni som bytt från ett utländskt efternamn till svenskt, känner ett tag efter ni gift er. Har ni vant er? Känns det som "du"?

Mina föräldrar kommer från Finland så jag har ett finländskt efternamn. Mitt förnamn är lika svenskt som finländskt så ursprunget märks på gott och ont inte i mitt förnamn då heller. Har alltid velat att min familj, jag och min m2b och framtida barn ska ha samma efternamn. Jag är även lite emot att ta mitt efternamn som mellannamn. Kan min m2b byta sitte efternamn till ett släktnamn så kan väl jag också släppa mitt efternamn, hmm?! Fast det är inte så lätt, försöker att tänka att min identitet inte sitter i namnet men samtidigt är det svårt att släppa "taget". Vänner som har dubbelnamn säger även att det är jobbigt att ha två efternamn.

Detta är inget PROBLEM, utan funderingar från min sida, vill veta vad andra känner som varit i samma situation. Man vill juh vara säker när man skriver på efternamns bytet.