Han är tillbaka och nu är det kaos igen... Orkar inte

Jag tycker mycket väl att du kan bryta med din pappa om du känner att det är bäst med dig, och det är klart att du vill att resten av familjen ska respektera det. När det gäller din lillasyster gäller ju eg samma sak. Om hon vill fortsätta att ha kontakt med honom vill hon ju att du ska acceptera det lika väl. Försök att vara just en syster för henne. Stötta henne i sitt liv så gott du kan, men du kan inte styra hennes liv genom att säga vad som är rätt och fel när det gäller er pappa, för då gör du samma sak som de andra i din familj gör mot dig. Men om du finns där och inte dömmer henne för att hon vill ha en relation med honom och inte säger "vad var det jag sa" så gör du nog det bästa av det som det är nu. Det är nog som du själv säger, hon måste nog göra misstagen själv, själv uppleva det. Tyvärr.

Kan tänka mig att det rör om en massa i dig när du tänker tillbaka och att det finns många ouppklarade känslor. Jag håller med de som säger att du inte måste ha en realation till honom. Men som de säger, för din egen skull tror jag att du behöver ha någon form av professionell hjälp att bearbeta dina känslor och kunna lägga din ilska bakom dig. Att gå runt och vara arg, upprörd, ledsen, besviken och samtidigt bära på ett hopp om en förändring är tillslut fruktansvärt tärande. Att tillsammans med en terapeut prata om det, och få hjälp att hantera känslor kan vara väldigt givande och hjälpa dig att gå vidare i livet.

Du förtjänar att känna dig hel och tillfreds i livet.