kan min son följa mig till altaret?

jag ska inte bli överlämnad. jag ska gå gången fram med min man. jag ska nog inte ha ngn bukett i handen heller för jag vill gå liksom helt som "jag". jag ska ju ha myrtenkrona... eh, glöm det där med "jag", det är ju ganska spexigt med en krona... ha ha. men den är min mormors! (till mitt försvar) skulle aldrig haft en annars för att leka prinsessa.

ska inte ha honnörs bord heller utan hellre flera I bord utan "ragnordning". tänker inte sitta en hel kväll inlåst bland våra föräldrar när det ska vara en kul fest! :) de är underbara men jag har hellre kusiner o kompisar omkring, och föräldrar utspridda bland folk de trivs med i sin egen ålder eller så.

oj oj vad jag kom av spåret... fast ändå inte?

jo måste tillägga att om vi lyckas få ngn lite bebis tills dess : ) så ska min mamma eller tärnan ha hand om den längst fram. men den är ju så liten då så den kan bara hållas.

jag tror inte jag vill att min tärna ska gå gången fram heller, hon kan väl sitta längst fram bara, så kan hon kliva upp och rätta till mitt släp (om jag har ngt), eller vad det är tärnor gör :) hon måste ju inte stå där hela tiden tycker jag eller synas speciellt.

hennes roll är vid möhippan och festen tycker jag. inte i kyrkan, eller med ärenden för den delen.