aningen ledsen..

Det är klart att man blir ledsen när man känner att ens vänner inte gläds lika mycket som en själv. Men man får ju komma ihåg att det inte är de som ska gifta sig utan du, tycker jag.
Sedan kanske de inte tycker att det är en jättestor grej om ni har varit ihop så länge och redan har barn tilsammans, men jag tycker att du ska säga till dina vänner att det faktiskt är en stor och rolig grej för dig och att du gärna vill ha deras stöd. Om det inte känns som att du får det så måste du ju prata med dem så att det löser sig! Samtidigt måste ju de också få en chans att förklara hur de ser på saken.

Den vännen som inte visste om hon kunde komma kan jag iofs förstå. Om det är många som gifter sig på samma sommar så blir det inte många lediga dagar över till ens egen semester. Har själv suttit i den sitsen och då är det faktiskt sig själv man tänker på i första hand, så då är det lätt att man säger något som hon gjorde bara för att man inte kan säga säkert att man kan komma. När man ser hur allt börjar hopa sig för nästa semester redan innan jul så måste man säga stopp någonstans. Då spelar det faktiskt mindre roll vem man känt längst eftersom det är rätt så orimligt att sätta sig ned ochplanera och prioritera så långt i förväg. Tycker jag iaf. Men om man är smidig så säger man såklart nåt i stil med "Tack, vad roligt! Vad kul för er!" när man får inbjudan och väntar med att avslöja osäkerheten tills OSA-datumet närmar sig.