vad tycker ni om att gå in i kyrkan med sin far och bli "överlämnad"?
är det en amerikansk sed från början eller?
min blivande man vill inte att vi ska se varann innan vigseln och tycker att det skulle vara finare och mer känslosamt att se mig komma in med min far.
jag vet inte riktigt om jag gillar detta än...
hur gör ni?
vet ni ngt om denna sed? vad det har för "betydelse" eller så?
tack på förhand!!
"Överlämnar mig i min blivande mans händer"??? Det är just den symboliken jag inte hade velat ha i närheten av min vigsel...
Jag har så svårt att förstå varför papporna ska vara inblandade i en vigsel mellan två vuxna människor. Självklart betyder mångas fäder mycket för dem, men de har ändå ingenting i altargången att göra enligt mig.
och "pang" så har vi en ny tråd att skrika i!
Svara på TS frågor istället för att kontra andras svar
Ska du säga? 
Haha, ja men läs TS hon är den absolut första att ställa en konkret fråga men ingen verkar vara intreserad att svara på den!
""Överlämnar mig i min blivande mans händer"??? Det är just den symboliken jag inte hade velat ha i närheten av min vigsel..."
hihi. Varför är den symboliken så hemsk då?
Älskar man sin man och han älskar en tillbaka vill man väl bli överlämnad i hans händer? Precis där man känner sig som tryggast.
Duschess: Nej, jag tror inte han ska ledas in av någon.
men jag vet inte ännu
Han har då ingen pappa som kan göra't iallfall
Jag gillar det inte.
Det är ingen svensk sed.
Betydelsen är att kvinnan som ej var myndig lämnades över fån sin förmyndare (pappa, eller annan manlig släkting) till sin nya förmyndare - maken.
Dessutom så är det inte något man självklart får göra i Svenska kyrkan. De flesta präster avråder ifrån det i vissa församlingar är det helt förbjudet. Sedan 1300-talet har det funnits en sed i Sverige att man och kvinna går in tillsammans i kyrkan. Detta symboliserar att båda är där av egen fri vilja.
Ett annat tips:
Många som har gått in tillsammans minns stunden precis innan dörrarna slås upp och man står sär hand i hand som det bästa/starkaste minnet från dagen.
Jag tycker absolut inte att du ska gå med på brudöverlämning om du känner dig tveksam. Jag har hört eftersnack av gäster som varit på brudöverlämningsbröllop och det har inte varit positivt. Det är dessutom ofta den äldre kvinnliga generationen som ställer sig frågande eller upprörd till det hela. Även om ingen någonsin skulle säga något till brudparet så pratas det ändå och en del mår dåligt som ser det.
Nej, jag vill absolut inte överlämnas i hans händer. Och absolut inte att någon ANNAN ska överlämna mig. Ryser av bara tanken. Vi älskar varandra utan att behöva överlämnas, men jag kan ta hand om mig själv och det kommer jag fortsätta med även som gift. Däremot är jag glad över att vi strävar mot samma mål och att vi vill bilda familj tillsammans.
J plus A likamed JA skrev 2009-10-08 23:45:34 följande:
Jag gick in med min pappa for att jag ville det, sed eller ej.
Maken och jag ville heller inte se varandra innan. Det var hur maffigt som helst!
Jag tror att sa lange du gor vad som kanns bast for er sa blir det toppen!
Mitt första inlägg var ett försök till att förklara hur jag/vi kände det.
Jag såg det som att du gjorde det till ett skämt, därför jag blev irriterad, vi håller nog helt och hållet med varran i det där ;)
