Summan av kardemumman - livets väsentligheter

Känner mig högst träffad angående att ha sårat BS. Jag hoppas att det räcker en bit att jag redan själv kommenterat det tidigare. Jag fick en magkänsla redan när jag postat mitt inlägg och har grubblat varje kväll när jag lagt mig.
För min del kommer mina kommentarer helt från att jag själv varit i en sits där det var oerhört jobbigt och jag vet att det jag då VILLE göra inte var samma sak som vad som var nödvändigt.

Sårbarheten kunde inte ha varit större då än den var. Å andra sidan umgicks jag inte på internetforum då så de sårande kommentarerna kom från folk jag visst kände. De hade ingen vidare insikt trots allt, för de hade ingen aning om vad vår familj gick igenom.

Hur som helst, BS är jag verkligen uppriktigt ledsen om jag gick för långt, även om jag står för att jag verkligen tror att vilken famij som helst behöver stöd när man har det som du själv beskriver det med Iris och allt som är omkring.

Sweetan, vad jobbar du med egentligen? Har undrat det länge, vet inte om jag frågat dock.

Porhcez, berätta genast mer om vad du faktiskt jobbar med!

Angående galleriet så har jag insett att bara för att det i min familj är JAG som fotar alla andra och allt annat jämt, så finns det faktiskt knappt några bilder på mig alls. Iallafall inte i min dator. De få som finns godkännes ej.

HELT annat spår: Jag har tappat håret!

Alltså, när tom min mycket ouppärksamme sambo utbrister:
"Allvarligt talat, tappar inte du VÄLDIGT mycket HÅR!?!"
Då är det nog sannolikt så.

Det har pågått hela hösten åtminstone sedan vi kom hit ner. Innan dess hann jag inte ens märka något.
men här har jag verkligen insett att det är fulla nävar med hår flera gånger om dagen och värsta jättetussen vid varje hårtvätt.

"Jaja" har jag sagt, men nu har jag ju känt att det liksom fattas en hel massa och när jag nu tittade efter häromdagen så inser jag att det verkligen ramlat av som om jag höll på att få vikar som en karl och att klippning av lugg just nu vore en omöjlighet, då det helt enklet knappt finns något hår där luggen borde finnas.

Det MÅSTE väl nästan vara en stressreaktion precis som min muskelvärk nu under samma period? Eller vad tror ni?
Eller kan det ha med hormonbehandlingarna att göra? Inte tappar man väl håret av dem?

*skallig*

Nå, nu var väl DET inte riktigt fallet måste jag direk säga. Utan eftersom det stod "nära skilsmässa" i senaste inlägget så handlade det väl sammantaget mest om uppmaningar att inte avstå de möjligheter till stöd och hjälp för hela familjen INNAN det blir så jobbigt att man tillochmed överväger att separera. Det är nog ingen somtror att någon här inte kan ta hand om sitt barn.

Men man kan bli rätt tilltufsad som familj i de prövningar man går igenom. Och det är synd om man tror att man måste ta sig igenom allt ensamma när det finns god hjälp att få. Framförallt i frågor som gäller HUR man ska tackla olika problem, vare sig det gäller matvägran, sovvägran eller trots.

Däremot så blev det ju väldigt många reaktioner i rad, vilket såklart måste kännas mastigt. Men det kan ju också tolkas som att det var många som faktiskt på allvar läste och brydde sig om vad som lät som en rätt förtvivlad och omtyckt trådmedlem.

FruCicci skrev 2009-12-08 21:34:10 följande:

Jag är kolugn!

Fast jag måste säga att jag helt missade glimten i ögati skilsmässosnacket. Jag tog det på allvar...

Där ser man hur lätt det är att missförstå!

Fast egentligen är jag inte så intresserad av att bena i detta utan själva BS för det blir ju jättekonstigt.

Däremot är det ju jätteintressant och viktigt att resonera runt forumsnack, vänskapssnack och all kommunikation öht. Det är ju något som är avgörande för alla.

Och apropå det, hur har det gått för dig på jobbet Porchez? Där var det ju verkligen inte kul häromsistens.

Ja jag tror nog att det stressramlatav mitt hår. Jag har känt att det blev lite mycket för mig där i ankomsten hit. Jag hade plötsligt ingenting kvar attta av och började gråta helt utan förvarning etc. Det är därför jag tagit det spå medvetet piano med allt med jobb och uppacking osv. Bara sonens anpassning först och främst.

Jag ska ta och leta rätt på en vettig läkare i länet. Blev ju bemött som om jag vore idiot av kärringarna på vc här, så min stolthet förbjuder mig att gå dit och betala pengar...
Det vore väl vettigt att ta och kolla prover för sköldkörtel och sådant där man kan kolla.
Jag tycker iallafall att det ramlar av mindre nu,men det kanske bara är för att jag inte har så mycket kvar att tappa.

Borde väl klippa mig kort nu då, för jag har LÅNGT hår annars och det blir väl helt bedrövligt om typ en tredjedel är på total utväxt.

Jag har aldrig haft kort hår! Hur ska man ha då?

Piggelin, jo jag tycker verkligen att korta tuffa frisyrer är så himla fint på andra, men själv är jag verkligen så van vid mig själv med långt hår. Jag vet inte alls hur det skulle kännas eller se ut.

Inte är jag van att fixa med håret heller. Tvätta, rufsa och möjligen ta lite mousse i till fest och i stort sett bara självtorkning.

Egentligen är jag för närvarande så missnöjd med min egen uppenbarelse att jag inte riktigt har lust att se eller synas. Borde gå ner minst 15 kg, och kan gott gå ner 20 utan att ens riskera någon undervikt.

Hur kom jag nu in på detta deprimerande ämne...

Cicci, jag har problem med min hårbotten och borde kanske ta tag i och få det mer ordentligt utrett, för det är inte vanliga mjäll, utan mer kliande fläcker och så kan jag klösa tills det blir sår om jag inte skärper mig och om jag har fel schampoo blir det ett helsicke.
jag har fått det kallat exem hos en hudläkare en gång.

Oupsie, nej men precis! Man känner ju genast "vad är nu fel?"Men det är klart, de flesta gamla tanter har noglite glesare hår än i ungdomen eller?

Inte för att på NÅGOT sätt antyda att JAG skulle vara gammal...