Gästlisteproblem

Männiksor är bra märkliga alltså.
Om de inte fattar när du pratar med dem borde de väl fatta när de inte får någon inbjudan. Eftersom de är så avlägnsa vänner så borde det ju inte bli något problem egentligen, eller konsekvenserna borde inte bli så stora om du förstår vad jag menar.

Håller egentligen med dig. Men det är människor som jag kommer att stöta på regelbundet då de är kompisar med min bästa vän.

Men jag undrar hur vanligt det här är? Jag har aldrig själv förväntat mig (eller åtminstone uttryckt) att jag ska bli bjuden på olika tillställningar.

Jag var med om det med en tjej som ringde mig efter typ 3 års tystnad. Vi var en gång goda vänner, men hade alltså inte pratat med varandra på 3 år. Innan dess hade vi några år där kontakten inte var så värst stor heller. När hon fick höra att jag skulle gifta sig tog hon för givet att hon skulle få komma och antecknade datumet. Vi sa att vi skulle ses om vi besökte varandras hemstäder. Men när tillfälle gavs struntade jag i att kontakta henne. Det hade varit kul att ses och återuppta kontakten, men fräckheten gjorde att vi idag inte ens hörs på facebook då och då.

Mitt råd: Skit i dem, prata inte med dem. Pratar de med dig så fortsätt att vara svävande och skratta som om det vore ett skämt.

äh.bjude dom bara inte. Dom borde fatta bättre tycker jag.

Tack snälla för era svar. Mmm, jag ska helt enkelt skita i om dem blir upprörda. Kunde aldrig tro att bröllopsplaner kunde ge mig potentiella ovänner. Men uppenbarligen är de inga att ha i närheten eftersom förståelsen är lika med noll.

Det är självklart att du inte ska bjuda henne, många måste ju ränsa bort både vänner och tom släkt för att de helt enkelt inte har råd eller plats för hur många som helst.

Kan du be din bästa vän (som är vän med henne?) att prata lite om det. Kanske hinta lite om hur svårt det måste vara för dig att välja vilka som ska komma då ni måste välja bort så mycket släkt.... Kanske inte funkar om hon är allför "trög" dock :-S

Men fattar de inte ens när ni säger att ni tyvärr måste sålla bland både släkt och vänner då ni inte kommer ha den storleken på bröllop att ni kan bjuda alla ni känner och ytliga bekanta. Sen lär de väl fatta att de just är ytliga bekanta och har de något hyfs så lämnar det därhän.

Själv har jag börjat nytt jobb för 2 månader sedan och vissa på jobbet vill bli bjudna på bröllopet och frågar inför alla om de inte får komma, en tckte att hon kunde hjälpa till också med serverigen med sin man, och en tyckte att hon åtminstone kunde komma på vigseln och gärna bröllopet. När får alla sin inbjudan typ. Och jag har sagt att jag har jättestor släkt så nu sitter vi redan som det är och velar mellan vilka man ska bjuda och inte, för det går inte med alla tyvärr.
Men ändå så känns det som att en del väntar sig att de ska bli bjudna. Kna ju förstå att de man lärt känna lite bättre under dessa två månader kanske skulle vilja men grejen är att vi aldrig ens umgåtts privat. mest tycker jag att de sätter mig i en dum sits

Nano86: Jag har hintat till min väninna att det inte finns möjlighet att bjuda hennes vänner. Hoppas att hon nu är en god ambassadör och sprider det vidare till mina "bekanta".

KatjaB: Har också fått "erbjudanden" i form av vänners vänner som kan hjälpa till med saker så länge de blir bjudna osv. Ex. "Men Olle är ju så bra på att fota! Om du bjuder dem kan han ju fotografera hela bröllopet!" Förstår att avsikten är god men man kan ju undra hur de själv skulle se på sitt bröllop. Massor av främlingar som är med under festen bara för att de under någon timma fotograferadeeller för att de hjälpte till med att slicka kuvert vid inbjudan? Tack, men nej tack.

I-landsproblem, jag vet, men jag är väldigt glad över att få höra över era funderingar.

jo då, och då är det ändå inte vänner till oss utan en äldre kvinna på mitt jobb som visserligen är trevlig men det känns något krystat. Hon har gett massa tips på lokaler och folk hon känner som en kock tex vilket såklart är jättesnällt, men inte riktigt det vi hade tänkt oss. Men sen rätt vad det var så tyckte hon att det är "lika bra" att hon och hennes man kommer och serverar och ser till att alla sköter sig i köket på vårt bröllop. nu kanske hon inte menar det så, men det känns ju lite som att vissa tror sig vara självklara på vårt bröllop. Ett ex till min sambo, en del jobbarkompisar och avlägsna släktingar som aldrig annars här av sig ska nu helt plötsligt bli värsta polarna, och tillochmed folk från mitt gamla jobb känner sig ganska så självskrivna. Och nog för att jag tycker om folk, det är inte det, så känns det skitjobbigt att skratta bort saker o säga "ja vi får se, vi har ju så stor släkt och gästlistan är inte klar än heller" titt som tätt.

Men å andra sidan så kan mna ju fundera på vem som är värst, haha m2b tyckte att alla som är hundägare kan ju ta med sina hundar så att vår hund får sällskap. Jag hade ju då tänkt ha hundvakt och inte något hunddagis på festen. Och så tyckte han att det kanske vore trevligt för jaktledaren i hans jaktlag att bli bjuden..
Efter ett frustrerat utbrott från min sida har vi nu bestämt att vi överlever utan jaktlaget och att hundar får stanna hemma