För unga??

Jag var 21 år när jag friade till min sambo i augusti, han är dock lite äldre, 26 år. Eftersom jag är lite traditionell av mig så kommer vi gifta oss inom ett år från förlovningen, vilket jag inte tycker att alla måste göra. Men jag anser (precis som du verkar göra) att en förlovning är väntan på bröllop.

Vad finns det för hinder att förlova er?
Ni ska inte låta någon annan avgöra hur ni ska göra, känn efter själva, vill ni förlova er, så gör det! Vill ni gifta er så är det klart som tusan att ni ska göra det!

Jag tycker ålder inte spelar så stor roll. Jag var själv 17 när jag träffade min blivande man. Vi är idag 24 och 28. Vi förlovade oss på femårsdagen och egentligen hade väl jag gärna sett att vi gift oss inom ett år efter det. Men med tanke på ekonomin och att vi har två små barn så väntade vi ytterligare ett år så nu i juli i år smäller det. Om man ska vara traditionella så börjar ni ju i rätt ordning om ni inte har barn än. Vi gjorde lite tvärtom. När jag var i din ålder skulle jag ha min första. För oss har bröllop konstigt nog varit ett större steg än barnen. Vill ni väldigt gärna vill förlova er så ser jag inga som helst hinder för det.
Det handlar ju om er och vad ni vill och inte vad alla andra tycker. Så ser jag det.

Vi var 20år båda två, det blev en lång förlovning då vi gifter oss på vår 10åriga förlovningsdag

Jag har många i min släkt som träffades i tonåren och fortfarande håller ihop efter många år.

Vi var 16 och 17 när vi blev tillsammans och förlovade oss när vi var 19 och 20. Nu ska vi gifta oss den 31 juli och är då 25 och 26 år.

Vi var 28 resp 40år när vi förlovade oss och hade andra, tidigare förhållanden bakom oss. Det var så det föll sig helt enkelt.

Kanske ska du fråga dig själv om varför du undrar över om ni är för unga:

1. För att andra kan komma med åsikter om det? Det tycker jag inte man ska bry sig om (även om det följer en viss livserfarenhet med åldern, det är nog ett faktum man kanske ändå ska vara ödmjuk inför).

eller

2. För att du själv kanske tvekar över att göra det mycket unga?

Är det nr 2 tror jag kanske att man ska tänka en extra gång, är det nr 1 - följ hjärtat! Så tror jag. Lycka till!! =)

Jag var 15 år och han 16 år när vi blev tillsammans. Vi förlovade oss när jag var 22 och han 23 och nu när vi varit tillsammans i 17 år (vi har även 2 barn) så ska vi äntligen gifta oss.

Det finns ingen annan som kan veta hur ni känner för varandra och det finns ingen som kan veta hur er framtid kommer se ut. Kör på bara det är erat liv!

Lycka till!

Jag var tillsamman med en kille när jag var 19 år och vi var tillsammans då i över 3 år, vi trodde vi var de perfekta paret, och enligt alla andra var vi de med, alla inkl våra föräldrar var så säkra på att de skulle var vi. Hans mamma var till och med villig att låna oss pengar för att köpa en gemensam lgh då vi skulle flytta för att pluga på högskolan, men de var där vi växte ifrån varandra. Han var 1 år äldre men gick på konvux för att vänta ut mig men hans betyg räckte inte för att komma in på den utbildningen han ville så han tog en kurs istället, allt va fröjd så länge han pluggade men när han började läsa på konvux igen så vad de som natt o dag, han kändes helt plötsligt omogen....och jag gjorde slut, kom som en chock för alla...

Min blivande man var tillsammans med sin förra flickvän sen 16 års ålder och förlovade sig när de var 17-18, de sa om de tog sig igenom högskolan så skulle de klara sig, de pluggade på två olika skolor men bode ihop men extra jobbade och såg därför varandra inte så ofta...men de tog slut precis när båda pluggat färdigt....

Ligger man på samma våglängd och man vilja mot samma mål så spelar ålder ingen roll, tror de är lättare att hålla ihop hur ynre man är när man träffas då växer man mer ihop men man måste klara de där stora stegen ihop och gör man bara de så spelar åldern ingen roll

Jag & min sambo kommer att vara 21 & 23. Nästan 22 & 24 när vi gifter oss - Inte så gamla heller. Men vi kör på, vi har hittat rätt.

Vad är det exakt man inte kan veta för att man är 20 och 21 år gammal? Att man ska vara ihop hela livet? Det är det ingen som kan veta oavsett ålder. Saker händer och människor förändras.

Jag förlovade mig som sextonåring utan någon tanke på att gifta mig. Det förhållandet varade i den formen i sju år och jag kände mig aldrig för ung för att själv ta beslut om min relation och mitt liv. Nu befinner jag mig i en annan relation, är 25 och förlovad med vigseldatum om fem månader.

Äktenskap är bara en juridisk eller religiös överrenskommelse som ni redan verkar ha iom att ni bor ihop. Gör som ni vill. Och om jag får vara lite spydig kanske ni ska börja med att ta tag i åldersnojan, för den för inget gott med sig (oavsett om det är hos er själva den finns eller hos andra).

Jag var 20 år när vi förlovade oss och nu ska vi gifta oss 31 juli 2010 ett och ett halvt år senare. Ingen i min familje/släkt elle i min fästmans har i frågasatt om det är för tidigt. Så känns det rätt och ni som sagt vet så kör på :D det gjorde/gör vi.