Tantvarning för 7:e gången

...och jag kallar mig för körsångare... kyss mig i a**let

Godmorgon tanter!
Snö här i dag också.
Har skottat så jag är blöt i svett redan innan man ens hunnit på jobbet.
Ikväll är det slalomträning för tjejerna. De har missat flera gånger, dels när vi var i fjällen (men där fick de ju slalomträning hela dagarna) och så har vi ju varit krassliga. Flera träningar har varit inställda pga kylan också. Men ikväll så hoppas vi det blir av.
LIllan skulle ha skridskoavslutning med dagis idag. Dagiset ligger 200 meter från ishallen, så de åker skridskor med barnen varje tisdag under nov-feb. Sen är det skidor som gäller.
Många är nog inspirerade av Charlotte Kalla nu och sugna på att träna inför skidloppet som de har varje år på dagis

T har varit snäll och medgörlig de senaste två morgnarna, hoppas det håller i sig. Maken hade ett riktigt snack med henne i helgen, så hon vet vad som gäller. För att få gå på diverse aktiviteter, som ju kostar både tid och pengar och mycket planering från min sida, så gäller det att uppföra sig ordentligt.

Så underbart med Tantträff. Blomman och Aleta, jag hade såååå väldigt gärna varit med och hjälp till. Jag har ju en viss snövana

Jag försår inte heller vad som driver en människa till att hoppa framför ett tåg, huvva! Det känns så... tragiskt...!
I Ryssland får jag ofta frågan; "Ni som har det så BRA i Sverige, ni har ALLT, ett bra socialt skyddsnät osv, varför toppar ni självmordsstatistiken och framför allt bland unga människor"? Har aldrig något riktig bra svar på det. De undrar om det är våra mörka vintrar, vår ensamhet/isolering (därborta umgås man ju väldigt nära, särskilt inom familjen), eller vad?!

Önskar alla en bra dag!

Didis: Såklart du är orolig !! Man slutar väl aldrig oroa sig för sina barn?! Jag har nån kylskåpsmagnet hemma som jag fått av min bästa väninna, tillika mammamentor, där står nåt i stil med: "En mamma håller sina barn i handen för ett tag men i sitt hjärta för evigt"

Aleta: Jättetråkigt med pållen... Jobbigt, jobbigt. Styrkekram till dig.

Här fortsätter det att blåsa och snöa och t.o.m jag börjar bli lite less...

Jag fick ett roligt mejl förra veckan, "Arga lappar" Gud så jag garvade Det var när det var som värst med nya stjärnchefen på jobbet, så jag var verkligen sugen på att skriva en arg lapp då

Grönt slem, uäk. Bra att du tar tag i det i tid Solde!

Vill ni se en fin bild på Syskonkärlek, så kolla mitt galleri under "starka bilder". Första bilden.
Den har jag som skrivbordsunderlägg på min dator på jobbet. När det blir pissigt här på jobbet stänger jag ner alla fönster och kollar på den bilden och blir alldeles varm i hjärteroten. Inser att jag har så mycket att vara glad och tacksam över och helt plötsligt känns tjafset på jobbet inte så viktigt längre.

Blomman: Detta är nog till dig www.brollopstorget.se/Forum-1-20/m3687957.html

Cantaton: Inte alls konstigt om du gått igenom en depression, med tanke på hur mycket jobbigt som du tvingats hantera senaste halvåret. Kram på dig. Hoppas det vänder nu och att orken kommer tillbaka tillsammans med vårsolen.

Jag har varit på barnkören med lilla K. Hon sjöng för glatta livet och rockade lös i kyrkan med tamburin och andra roliga instrument. Alla föräldrar inkl. körledaren bara bröt ihop av skratt för att hon är så skön och omedelbar
"Fest, fest, fest i Jerusalem" är hennes favorit

Cantaton; jag vet hur det är att brottas med dåligt självförtroende. Skitjobbigt! Det enda jag kan säga till dig är: Förutom att du är jättebegåvad och kunnig inom ditt område, vilket du får bevis för varje dag, så är du en _fantastisk_ medmänniska, hjälpsam, rolig, passionerad, med ett stort, varmt hjärta. Det är ändå det viktigaste. Deadlines och viktminskning, stökig lägenhet är bara en fis i rymden egentligen. Vem kommer ihåg en männsiska om femtio år för att h*n "hade så städat hemma", eller "var duktig på att hålla deadlines och tappa kilon"?
Nä, det som etsar sig fast hos folk (mig i alla fall) är människor som var riktiga människor av kött och blod, varma, kärleksfulla, humoristiska, omtänksamma, MEDmänniskor. Såna som du, min vän! ♥ ♥.
Jag är säker på att ingen kommer tänka på mig som hon som lyckades få klart bokslut i tid, eller inte få klart dem i tid. Eller att jag hade ett hus som inte var stylat à la Simon & Thomas. Därmot tror och hoppas jag att folk tänker på mig som hon som hade nära till skratt, redo att lyssna på sina vänner vilken tid som helst på dygnet, gråta och skratta tillsammans med sina vänner, hade ett stort varmt hjärta och ett öppet, välkomnande hem, som såg något bra i de flesta människor och spred glädje omkring sig. DÅ skulle jag känna mig nöjd med mig själv
Cantis, du är en fantastisk människa, och det kan säkert flera i din direkta omgivning skriva under på, tex, sambon, pappa, släktingar, vänner. Lyssna på oss!