Tantvarning för 7:e gången
Apropå att låta pälsen vara kvar...
Apropå att låta pälsen vara kvar...
Bra rutet Sonja!
Det säger min sambo jämt.
Det får väl vara någon tant-tidning då.
Hattar! Jag har flera av min farmors hattar härhemma. De är ju skitcoola. Snacka om att de klädde sig med lite omsorg dåförtiden.
Hejja Sonja!
Heloise, Ojsan... *håller för munnen och fnissar lite i smyg fast det inte är så roligt*
Kissens mamma går också dit hon vill och mormor med. De är jättesura för att de inte längre kan sova i min säng. Förr hade jag inte mycket val då vi saknade dörr till sovrummet. Nu är sovrummet förbjudet och det vet de, även om dörren är öppen. Då försöker de låtsas att de inte fattar.
När de inte tycker att de ska gå ut har det blivit lite svårt, för nu kan de smita och slinka omkring en bra stund i huset innan man lyckas fånga in dem så de kan hivas ut.
Heloise, ni kanske ska komplettera med en hund..
Han kanske råkar svälja en av kissarna av miss-tag så blir det lagom?
Jooo, för kissungen, som numera är terrorist var ju faktiskt min från början, så det var ett extra ironiskt, elakt skämt som jag tror Heloise inser.
Heloise, hon kanske har ätit några svampar därhemma i skogen där vi bodde förut...
Åh vad jobbigt det är när folk säger sådär! Eller när de säger "jaha, och borde inte ni ha skaffat XXX ett par syskon vid det här laget. Tänk på att det blir försent snart!"
Förra helgen träffade vi min pappa. Han berättade om sin gamla faster, som alltid varit smal som ett rö och som han fick leta XXS till när han hjlpte henne handla när hon flyttat till hemmet. Hon är 96 bast förövrigt.
...."men nu förstår du har hon ju gått upp nåt enormt, hon har nästan blivit lite fet. Hon ser nästan ut som du numera."
..............................................................
Min sambo tuggade frenetiskt på sin underläpp medan han av all kraft försökte hålla sig för asgarv, samtidigt som han såg utan tt var alivrädd att jag skulle kasta mig ut över bordet i en knivattack-, eller ännu värre-brista ut i en klimakteriell gråtattack av monumentala mått.
Själv tittade jag på min far utan ett ord.
"men jag SA inte att DU var fet"
Jo, sa jag mycket stilla och med ett bedrägligt lugn. (Ungefär som en krokodil som ligger där och ser död och oberörd ut)
Det gjorde du.
...........
Jag förklarade sedan värdet av att vid hans ålder kanske ta och lära sig att inga kvinnor- inte heller döttrar eller Ex fruar är särskilt välvilligt inställda eller oberörda av kommentarer gällande vikt och form. ÄVEN om de verkar ha självdistans och/eller självinsikt.
Inte ens om de själva kritiserar sin vikt ska han göra det.
Kanske särskilt inte då.
Och i synnerhet inte samtidigt som de genomgår hormonbehandlingar...
Vad vad vad?