Va??? *fattar nollare än vanligt*
Här få´ru ett par låtar du kan fula dig lite till lite i förväg:
Jahaaaaaaaa...*ser lite smartare ut än nyss*
Tycker jag låter bra. Så fort risken för frost är över (man brukar tala om "järnnätterna" som faktiskt kan inträffa så sent som ända in i första veckan i Juni, fast så länge kan aldrig trädgårdsälskarna hålla sig...)
Egentligen är den öerlägset bästa planteringstiden tveklöst hösten. Typ augusti september eller ända fram till tjälen kan man faktiskt säga. Men det är ju på våren plantskolorna står fullproppade med blommande och oemotståndliga växter.
På hösten, när de rear ut perenner för halva priset, då ska man FYNDA och SKYNDA att gräva ner järnet. För då är den stekande solen borta, jorden håller högre fuktighet och växten får mer lugn och ro att ackilmatisera sig.
Jaaaa, de syns! Vilken GLAD fin tjej där mitt i våren också!
-Åh, nu kommer jag ihåg att jag ju skickade med lite vårbilder till Telis till galleriet ju! Teeelis, kan du inte stoppa dit mina tussilago och vad det var? Folk behöver lite vår-påminnelser tror jag bestämt!
Hihi, ja eller hur? Det var några somrar där ett tag då det skuttades runt i Stockholmsnatten...
...numera skuttar jag mest omkring på salsgolvet lite sådär lagom glömsk av att grannen har god insyn från sitt köksfönster.
Ore, varför måste du få något gjort? 
LIGG KVAR!
Göra kan du hålla på med resten av din jordevandring. Ha bebis på magen är bara NU.
Sweet!
Precis vad jag tänkte också! 
Lappis, Åh vad GOTT! Vi har också ätit pressad potatis så här nu efter kuren. Men jag stekte biffar till. (jag orkar aldrig göra små köttbullar, det tar ju hundra år, jag gör biffar istället)
Vickan, ja jag håller med din pappa om att den funkar överallt. Vår förra tomt var en verklig norr-tomt och vi hade flera kaprifoler som trivdes i högsta välmåga. Men på tex Västkusten klättrar den ju vilt i strandbuskagen i värsta solen så det fukar ju uppenbarligen också.
Och det ÄR ljuvligt att de blommar om!
Vår Kaprifol här på ladgaveln har klängt sig fast på väggen helt utan spaljé och vi måste ta bort den inser jag, för den har knökat sig in under takpannor och allt.
Vad gött att maken börjar vara beredd nu så här lagom innan det bär iväg! 
Man får vara nöjd så tror jag nästan. Hihi!
