Tinga igen, hur har förresten dina småtalibaner skött sig på matfronten sista dagarna? Ska jag komma och spänna ögona i de eller tuggar de och sväljer nåt?
Sorry om jag petar i det du helst kanske inte vill tänka på mer än du redan gör...säg till om jag ska hålla kalffen om mat-träsket!
Äsch, jag får väl fråga på affär´n.
Hejja Puff! *viftar frenetiskt med armarna*
Gud vad skönt! Och att vilja se hur de egentligen gör på dagis, det kvalar nog in på tämligen normalt för de allra flesta.
Min son har alltid vägrat ta ost så jag har helt enkelt sagt att "jaja NÅN liten grej har väl alla de inte gillar bara"...
...Ända tills han för två år sedan sa "nä ost gillar jag bara på dagis" 
Grundlurad alltså!
Men lilla Piff då! 
Kom igen nu Piffen! Kan du inte bli lite inspirerad av brorsan? 
JA! Det kan jag! 
*tränar på Blicken för mig själv*
fru AM skrev 2010-02-16 15:58:44 följande:
Ja fy fabian vad jobbigt med mathelskottat! Allt från amning som krånglar och knipiga magar till knipna små munnar som inte vill ha!
Jag tycker att det i grund och botten är lite konstigt med all denna matvägran, oavsett om det är katter som dissar den eller den matsorten eller barn som inte äter. Jag menar, det är ju liksom så grundläggande "äta bör man annars dör man" och borde vara en rätt stark drift att förse sig så mycket man kan.
Tänker mig samma scenario som i våra hem i en begsby i anderna, en dito i Afghanistan eller en hydda in the middle of Etiopien någonstans "Mammaaaaaa, jag tycker inte OM maniokgröt"
Skulle liksom inte tro det!
Nu meaanr jag alltså inte att negligera saken på något vis, men jag blir så fundersam hur det kan vara så vanligt.
Märker ungen att vi som blir föräldrar blir oroliga, så att de kan skapa en "grej" runt just mat?
Eller har vi måttkurvor som är överdrivna i landet så att småtalibanerna egentligen klarar sig mer än väl på mycket mindre mat än vi tror? Och därmed har "råd" att krångla?
Eller vad fasen?
Sweet !
Vilket drag det blev!
Och vad pantat att säga att en mamma i födsloarbete öht skulle KUNNA "störa" pappan, närhelst hon än skulle ringa! 
Sweet, jamen precis! Det är de tankarna jag har i huvudet också. Att det är en sådan enormGREdJ med mat här-fast vi har den i överflöd. Och berömma mig hit och truga mig dit.
OBS Tinga, det du och dina barn kämpar med är INTE det jag tänker på nu!!!
För egen del ammade jag så in i vassen länge. Matvar ett komplement nästan mer än tvärtom ganska länge.
Jag var ganska skarp gentemot min sambo att jag inte ville ha en massa ståhej och drama runt maten. Ungen har erbjudits mat regelbundet. Antingen mosat av samma som vi ätit eller från burk. Sedan har han ätit. Eller inte ätit.
Det enda han fått beröm för i samband med mat är när han ätit SJÄLV alltså fixat att hantera verktygen.
"Är du mätt?"
och
"vad roligt att du tyckte om maten" är väl typ det jag sagt. Utom att jag påmint om att komma ihåg att stoppa in mat ibland-när saker runt omkring distraherat.
Och så har vi ju fått påpeka nån gång att är du SÅÅÅ himla mätt att det är helt stopp så kan vi ju inte ta fram glass sedan...
Dessutom är han ett fikamonster av lika stora mått som jag och vi har fått påminna oss mer än en gång att man KANSKE inte ska få en bulle för tätt inpå en måltid, eftersom det sannolikt går i mer mat utan bull-grundning.
Telis, min förmodan baseras helt på att det finns en knapp som det står "rec" på på apparaten i fråga.
Herregud!!! Inte vet jag!!! *ser dummare än någnsin ut*
Nu måste jag ju gå iväg och läsa lite på apparaten....
Nä, jag har nog drömt alltihop.
Tar tillbaka alla förmodanden. det finns inga burn eller rec-knappar på apparaten.
Behöver väl därmed inte bry min skalle mer med hur man spelr in... 
Inte för att jag hade tänkt spela in något särskilt, så det gör inget.
