Vi fortsätter blanda och ge

Nenne: men GUD vad superläskigt! Vad betyder "subakut" = halvakut?

Kl 06-09: aktivera katt

Kl 09-10: sömn

Kl 10-12: aktivera katt osv

Inser du att det är ett heltidsjobb?!

Grattis till nr 11 000 förresten!

ASG!

(se där ett utmärkt tillfälle att citera ngn!)

BS: klart du ska starta nästa tråd - du hänger ju alltid här men har aldrig startat ngn tråd!!! Kom igeeeen Leeena... Börja fila nu så är du klar med ett ironiskt inlägg på mån/tis

Min förra sambo tyckte jag skulle slänga in en tvättmaskin en gång när jag legat hemma och varit sjuk - problemet var bara att jag låg hela dagen och fick inte ens i mig en matsked fil - så sjuk var jag. Tvättmaskin var det sista jag tänkte på... Som om det skulle hänt om han varit sjuk dessutom...

Min nuvarande man har världens bästa immunförsvar - de första åren vi kände varandra var han inte sjuk en enda gång! Och då åkte jag ändå på vinterkräksjukan en gång - men inte han (han verkar sakna den genen). Men däremot brukar han känna efter när jag är sjuk, typ "jag känner mig lite uggen" men så blir det aldrig ngt. Jag brukar bara garva åt honom lite rått, typ kom igen när du är sjuk på riktigt...

Porchez: kul med intervjun! Jag gillar tjejer med självförtroende, så gött att du lyckades säga att du var rätt för jobbet (det brukar de gilla).

Telis: dejt med bröstpumpen

VA? Var det ingen Arg snickare idag??? *lurad*

Hattis: neeeeeeeeeeeeeeeej!!! Jäkla symptom som lurar en

EA: hur har det gått med värderingen på ert hus? Skulle det inte komma en mäklare och titta?

Ore: pappersbalar???? Till vaddå?

MrsB: ooooooooops, hon kan minsann luras den där ladyn...

Cicci: hjääälp tänk om det är plus?! (Jag tror väl att du välkomnar det men vad säger maken din?) Apropå ett barn till så lutar det åt ivf (såklart, visst visste ni att vi skulle hamna där vi också?!). Det sköna är att vi verkligen kan prata om det tillsammans och att det känns som att vi tar beslutet ihop. Min man är verkligen omtänksam som tom frågade doktorn igår hur jobbigt det kommer att bli för mig (med hormoner mm). Jag är inte så orolig för den biten, mer för den dagen när jag sitter där med blod i byxan efter ångestfylld ruvning Det jag är liite orolig för (bland alla andra 1000 saker) är att efter ett försök vill man göra ett till, ... och att det aldrig blir ett avslut. Så därför tvekar jag lite, tänker att man kanske ska göra ett avslut nu? För visst kan man tänka så att efter ett ivf-försök har man iaf försökt och då kan man lägga det bakom sig. Men jag tror ju inte att det är så enkelt - tänker man inte istället: men om vi gör ett försökt till så kanske...? Jag har varit inne lite på att kanske acceptera att naturen har sin gång; att jag är för gammal helt enkelt.

Koko: jag blir jättesugen på att joina er träff hemma hos er men är ju tyvärr inte mammaledig (skulle jag ju ha varit - ), skit också...

Lappis: HA, jag var på väg att föreslå mingel i Ostaffären igår men så slog jag bort det. Klart man kan! Men känner du för att ha det?! Om du känner för det så kan man det! Slippa disken är ju värt hur mkt som helst...

Jag är inne på din linje att inte vara bitter, mest för min egen skull. Jag vill inte kasta bort mitt liv på att vara bitter - det drabbar ju mest mig själv i så fall (och de närmast såklart). Därför tycker jag det är väldigt viktigt att bearbeta sorgerna i livet och "gå igenom dem", inte trycka undan sina känslor och tro att de försvinner av sig själva.

Jag hade en jäkligt tung marsmånad men nu känns det lättare. Vi är omgivna av 2-barnsfamiljer i vårt område - "alla" har en 3-åring och en liten bebis. Och varje gång man pratar med dem så blir man ju påmind om att vi också vill ha det... Men det börjar bli lättare att se sig själv som mamma-till-en bara nu, så jag börjar väl komma över det antar jag.

I mitt huvud utspelar sig samtal med Moa om sådär 10-15 år när hon frågar varför hon aldrig fick något syskon. "Vet du att vi försökte men det gick inte. Vi provade tom provrörsbefruktning men det ville sig inte i alla fall." (Jag har haft liknande samtal med min mamma om varför jag inte fick syskon men där var det andra orsaker som gjorde att det bara blev jag.)