Ninnis: Han säger så ibland. För han är ett extremt ADHD-fall och kan säga vad dumheter som helst för att han vill få mig att bryta ihop, gråta, fjäska osv. Så han får känna sig behövd eller nåt. För hos oss är det så att jag är relativt självständig, förutom när det kommer till bilar och husrenoveringar, lyfta tungt osv. Han är totalt osjälvständig pga sitt språkproblem, dyslexi osv.
Allt började med att han skulle iväg på första träffen i Jägarexamen. Nåt han tjatat om att han ska gå. Det var även villkoret för att jag släppte iväg honom på jaktresan till Vitryssland i höstas. Han skulle kolla om det var nåt för honom (hans bror och polare är jämt där och jagar, OCH festar, och har tjatat om att han ska komma med), och isåfall så skulle han ta jägarexamen och börja jaga här hemma. Han har alla möjligheter här, mark, vapen, jaktlag, allt finns. Han skulle kunna bjuda sin brorsa och polare hit på gästjakt, och jag sa att under dessa premisser kunde jag tänka mig en jaktresa/år till Vitryssland.
Men han fixade inte att hålla sin del av avtalet. Han har nån sorts social fobi med svenskar och tror att han inte klarar av språket, att läsa framför allt då. Men han erkänner det inte. Så han sket i allt. Så jag konstaterade bara lugnt att då blir det inga mer jaktresor till Vitryssland heller. För då kan det ju inte ha varit jakten som var så intressant. Utan allt runt omkring. Jag menar, inte släpper han iväg mig på nån nöjestripp till London direkt...
NÄ, nån måtta får det vara med allt. Det är ju inte gratis att hålla på att åka iväg sådär långt heller.
Ja, så för att han är arg och besviken på sig själv för att han inte någonsin fixar sina uppsatta mål, så tar han ut det på mig.