Ni som gifter er i kyrkan- kommer eran pappa "överlämna" er?

Det är precis det som är den springande ounkten för en del av oss som diskuterat brudöverlämning en längre tid i ett antal trådar på forumet.

Kyrkan är inte en lokal man bokar och sedan gör som man vill i. Alls. Att låta sig vigas där är att delta i en gudstjänst. Vigselritualen är en del av gudstjänsten och den är utformad utifrån kyrkans värderingar.

I SvK har man en lång och stolt tradition där man visar brudparets lika värde och frivilliga ingång i äktenskapet. På lika villkor.

Att ändra på det känns väldigt snett och främmande, särskilt i skenet av att så oerhört många kvinnor världen över definitivt inte har möjlighet att ingå äktenskap på samma villkor som vi kan göra det.
Och kyrkan är förövrigt inte skyldig att frångå sin gudstjänstordning i något som helst annat avseende heller.

Många brudar har upprört gastat att de väl ska ha respekt för vad DE vill på SIN dag. Det är möjligt att det mantrat gäller överallt annars i bröllopssammanhang. Men inte i kyrkan. Där tillber man inte brudparet och det är inte deras vilja som sker. Perspektivet är liiiite större än så.

Kan man inte själv känna respekt inför den ordningen, ja då gifter man sig med fördel borgerligt och utformar sin ritual elldeles själva ifall man så önskar.

Den som vill låta sig ledas in i kyrkan gör det alltså inte av gammal svensk tradition. Det är en anglosaxistk influens som blivit vanlig som "drömbild" helt avgjort påverkat av Hollywoodproduktionerna de senaste årtiondena.

Så, Shakynose, väntan är över...

Julibrud och nästan 30 skrev 2010-02-18 11:05:41 följande:

Du tycker inte att exempelvis mitt inlägg är ett ganska utförligt svar med både tillrättalägganden avseende hur det egentliggen går till traditionellt sett i kyrkan OCH en indikation på "hur vanligt det är att få nej" som faktikst är den fråga som TS ställer?

Varför skulle det vara jobbigt?
Det är väl bra att det finns folk som faktiskt svara på startade trådars spörsmål?

Är det dessutom en känslig sak somtas upp är det kanske ÄNNU viktigare att TS får reda på det, ifall denne hittills varit ovetandes om saken. Då har man ju framgent en annan möjlighet att fatta sina beslut på lite mer upplysta grunder.

Det gäller allt i livet. Tycker jag.

Och vad gäller vigselordning och hur saker egentligen fungerar SvK är kunskapen många gånger väldigt låg.
Man tror ofta att man kan "be prästen skippa snacket om Gud" "hoppa över de dööötråkiga psalmerna" etc.

Här är det faktiskt så att just att det INTE var enligt stenålderstänket när kyrkan valde sin vigselritual, gör att jag verkligen av själ och hjärta tycker att de är värd att värna, bevara och vara stolt över.

När kyrkan står för något så viktig som människors lika värde så finns de sannerligen all anledning att inte låta RIKTIGA stenålddersgrejor smyga sig in i gudstjänsterna.
Hur näpet bruden i fråga än kan tycka att det känns.

Vad exakt är god ton enligt dig?
Att man måste hålla med och säga "men du gör naturligtvis som du vill"? Eftersom det inte är sant när det kommer till kyrkan och gudstjänsten så går det inte annat än säga att man inte alls gör som man vill.

Ge gärna exempel på besserwissertonen du känner dig smälld av.

Jag tycker ärligt talat att folk hittills framfört sin åsikt väldigt rakt och sansat.

Oktoberbrud, tack för ett mycket bra inlägg.

Jag har under mina år på forumet sett en hel del av föredrande tillmälen, svordomar, idiotförklaringar och rena personangrepp i en utsträckning som drar skam över pinsamt många.

Fortfarande har inget av dessa kommit ifrån någon av dem som brukar förklara vad det är man inte gillar med brudöverlämning.

Det är tyvärr inte möjligt att bevisa eftersom en stor del av dessa inlägg raderats av moderatorer och i flera fall har hela trådar tagits ort.
Jag ar personligen ingenting att skämmas för vare sig gällande ton eller hur jag annars valt att framföra både ren information om hur vissa saker faktiskt ligger till -en information som faktiskt har varit värdefull för fler brudar än du kanske noterat, OCH de funderingar och åsikter jag själv har runt symbolik, respekt, jämställdhet, solidaritet och andra frågor som ryms i den här saken.

Den mest slående skillnaden mellan de som vill ha brudöverlämning som en del av sin bröllopsdag och de som inte vill det, är att det finns en tydlig ovilja att samtala och diskutera runt frågan hos de som vill ha överlämning. Det är många näbbar, många klor och mycket försvarsställning.

De som inte gillar brudöverlämning har många olika skäl till det och när de framkommer i sådana här trådar blir det kanske ett ganska massivt intryck. Särskilt för den som inte alls insett att frågan är en het potatis.
Att det finns ett starkt engagemang och åsikter i en sak inenebär dock inte att någon faktiskt är attackerad.

Det är inte en korrekt analys av vad som faktiskt pågår i diskussionerna.

Däremot är det tydligt att de flesta av de här trådarna startas med en fråga som eegetligen sällan är en fråga. Den brukar istället visa sig handla om ett sökande efter medhåll och att man vill bli struken medhårs. Gärna med bekräftelse opå hur dum och elak/mesig förlegad eller bara illvillig prästen som sa nej är.
Det är ett ganska naivt sätt att förhålla sig till öppna forum och bäddar för besvikelse.
Ställer man en fråga där i princip vem som helst har möjlighet att svara, så får man nog ladda för möjligheten till rätt många olika typer av svar.

Vad gäller möjligheten att förändra, så är det dels ett faktum att ett flertal personer bara här i trådarna faktiskt tänkt igenom saken och efter de här diskussionerna fattat ett nytt beslut, baserat på nya insikter. Dessutom finns det få saker i världen som är viktigare än att vi talar högt om det vi tror på och vill med våra liv.
Jag vill berätta saker jag kan och vet som kan leda till att andra får ny vetskap. Jag vill dessutom ta ansvar för världen i så motto att jag inte fegt och bekvämt tiger om saker -även om det kostar eller hettar till att vara med i hetluften.

Just ämnen som symbolvärden och solidaritet, "sköt dig själv och skit i andra" och annat är sådant som engagerar och berör i mitt liv.

Kanske skaver den plats jag tar mot någon annan när jag snuddar vid hennes liv. Det innebär inte med självklarhet att anledningen att det skaver är att jag farit oförsiktigt fram. Det kan hända att den som lever i en såpbubbla inte tål någon beröring alls.
Eller att någon skär sig i ett eget krossat glashus.

Ibland känner man sig trängd av helt andra skäl än man vill låta göra gällande.

*morgongåva- det är inget jag och min sambo skulle anamma. Allmänt sett så har den treditionen dock numera övergått till att BÅDA ger varandra presenter. Symbolikan i det skulle väl då mer handla om att båda erkänner ansvar för varandras försörjning. Vilket man rent jusridisktfaktiskt också HAR ömsesidigt ansvar i som gifa idag.

*vit klänning - Ett skrytmode från franska hovet helt utan oskuldssymbolik Den vita klänningen signalerade istället att man var rik nog att vältra sig i överdådiga saker som då exempelvis något så opraktiskt som en vit klänning och något så onödigt som en klänning avsedd att bäras endast en gång.
Förr gifte man sig i högtidsdräkt i svart eller i folkdräkt i kyrkorna. Man kan alltså helt fritt gifta sig i vilken färg man vill utan att fundera över symbolik.

*Slöja tror ha haft en funktion i brudföljet där man beslöjade mer än en kvinna för att försvåra det obehagliga fenomenet Brudrov. Både brud och brudgum färdades i beväpnade sällskap till kyrkan under en mer våldsam tid i landet än dagens limousinsamhälle. Slöjan finns kvar men kan egentligen inte kopplas till oskuldskrav.

*Krona-förr nekades kvinnor att bära församlingens krona ifall de inte var oskuld. I takt med den sexuella frigörelsen tystnade de kraven. Det är ett tecken på att sexualiteten bestämmer vi idag över själva och vad vi vill ha på huvudet styr ingen annan över. Kronan i sig är ett smycke, och egentligen inte en oskuldssymbol.

*ringar-ringen är en symbol för evigheten med sin slutna form.När det kommer till bröllop har nog alla kulturer traditioner av att man tar i så mycket man har råd till. Frieri med ring är dock egentligen inte en Svensk sed på det sätt som syns i filmvärlden. Vid förlovning är det nog klart vanligast att man köper likadana ringar. Både mannens och kvinnans sida har förväntats bidra i fråga om giftermål. Brudens far betalade bröllopet, hemgift skulle lämnas etc. Dyrbara gåvor skulle öht utväxlas.
Numera är ju det vanliga att par som gifter sig redan har en gemensam relation med egen ekonomi. Det är en del av bröllopsbudgeten vilken ring hon väljer-för det gör hon ju oftast själv numera liksom blommor, klänning etc.
Dessutom blir det alltmer vanligt att båda väljer att bära två ringar. Det gillar jag-varför ska jag se mer upptagen eller gift ut än han?

Skillnaden är att dels finns redan en symbolhandling i den kyrkliga vigselgudstjänsten. Den är oerhört talande och stark. Den är också den klart mest romantiska egentligen-den fokuserar på brudparet, inte på bruden, och den lämnar omkringvarande personer precis så omkring som de är.

Det går alltså inte att säga att man förändrar brudöverlämningssymboliken då man aktiv istället vill byta ut den redan rådand ordningen mot en annan-en som har ensymbolika som ger helt andra signaler.

Sedan har ju sakers tillstånd inte förändrats alls vidare mycket globalt sett, vilket gör att man knappast kan isolra sig i väst med att "jamen HÄR betyder det inte så" Särskilt inte i ett samhälle där det larmas för fullt om flickor som transporteras utomlands för att både giftas bort mot sin vilja och även könsstympas fruktansvärt nog. Flickor som många gånger riskerar att slås ihjäl av sina egna bröder och andra manliga släktingar.
Det är nämre oss än vi kan bortse ifrån anser jag.

Det är definitivt ingen som anklagar någon för att bära skulden för världens alla kvinnoöden. Det är verkligen att dramatisera och ställa sig i offerposition att påstå något sådant.

Däremot påstår jag och flera med mig att -alldeles oavsett hur obekvämt det känns för dig eller någon annan personligen, så har varenda en av oss ett gemensamt ansvar för att vara med och påverka vår värld på alla möjliga sätt.

Jag har ansvar inte för bara mitt barn utan även för andras ungar. Jag har ansvar för hur viktiga miljöfrågorna blir i samhället. Jag har ansvar föra att konsumera, interagera, protestera och reagera bland många andra sorters ansvar. Jag är här på jorden nu och jag kan vara med och påverka.

Jag har inte storhetsvansinne och tror inte att allt ändras för alla genom mina personliga val. Men jag vet med säkerhet och täker aldrig sluta hoppas att hur jag lever mitt liv kan spela positiv roll för någon annan.

Bara att vara med och upplysa om enkla fakta-som att brudöverlämning INTE är att välja att gifta sig traditionsenligt och inte alls är en del av den kyrkliga vigselritualen är exempelvis påverkan i sig. Då det informerar påtagligt många om något de inte visste. Vad dvar och en sedan ändå väljer kan jag knappast göra något åt.
Lika lite som jag fysiskt kan hindra någon att fälla regnskogen eller att könsstympa sin dotter. Men jag kan bidra till nya träd eller till informationskampanjer och utbildning för flickor i de aktuella länderna.

Hihi!

MsJulie, oj! TACK! *jätteglad*

Hur i lla världen kan du dra sådana slutsatser?
Jag påstår att vad jag gör spelar roll inte bara för mig utan även för andra - både min egna omgivning och världen i stort. I smått och stort har jag ett ansvar att leva medvetet.
Jag har aldrig sagt att jag är bättre än någon annan på att verkligen axla det ansvaret-hur slarvig jag är och vart jag fuskar vet ju bara jag av alla här i tråden. MEN när jag avstår från att ta ansvar så vet jag om det och inte sällan får det mig att skämmas.

Jag lägger ingen prestige i disk eller dammsugning. Däremot vägrar jag agera hushållerska i vårt gemensamma hem. Ett faktum som kostat en del i gräl, då min sambo kommer ifrån en familj där "lilla mamma" gör precis allt.
Jag förväntar mig av min smabo att han och jag gemensamt lär vår son att ta ansvar för hemmet på alla olika sätt.

Det är ju iofs ganska himmelsvid skillnad på att tänka sig för mycket-vilket jag gör, och att vara någon slags Punkt Och Pricka Fundamentalist som du verkar tro att jag är.

Vad betyder det?

Ahaaaa! Vad kul, nu har jag lärt mig något jag inte alls kunde idag! Tack Aleta och eldstad.

Det intressanta är ju att när Panzer exempelvis säger att "...då tänker man inte längre än näsan räcker" så är det faktiskt inte ett idiotförklarande, utan snarare en förväntan på människor att de faktiskt KAN tänka-dvs inte alls är ointelligenta, men att de väljer att inte göra det. Vilket är två olika saker.

Det är då inte en förolämpning utan en uppmaning att faktiskt tänka till, med utgångspunkt att man KAN tänka ett steg längre.
Manblir kritiserad för att man tänker för kort bit. Det är faktiskt inte samma sak som att bli kallad idiot.
Lika lite har man blivit kallad nazist eller likställd med dem för att någon tar upp svastikor i diskussionen om symbolers genomslagskraft.