Jag kan inte på några sätt förstå denna enorma uppståndelse kring att gå in med någon annan än sin blivande i kyrkan. Självklart handlar dagen om dem som ska gifta sig! Men vaf talar för att det är av ovilja man går dit med sin pappa tillexempel? Pratar man med dem i USA, England osv förstår de ingenting av dessa argument.
Som jag sagt tidigare så är det många, många traditioner man tar från annat håll. Få av de saker vi äter, ser på, gör eller använder är från Sverige. Tvprogram, Tacos, julgranen osv. Jag har inte hört från ett enda bröllop där någon annan än brudgummen följt bruden till altaret, att någon oponerat sig. Kära nån, man gifter sig av kärlek och lycka. Ingen leder och sliter någon till altaret. Det är ett modigt val, att fira kärleken tillsammans med de man tycker om! Är det inte det bröllop handlar om? Att dela denna dagen med de man älskar. Få förhållandet välsignat och ha sina kära symboliskt i ryggen som stöder och är glada?
Jag vet att det händer saker i andra världsdelar som jag inte tycker om. Krig, massmord och så vidare. Det finns även hörn av världen som lever efter gamla värderingar, inte minst då det gäller bröllop. I andra länder kanske det inte handlar om kärlek utom om ekonomi. Vi i västvärlden är "besatta" av kärleken, medan man i många länder väger in mycklet annat. Hörde just en debatt om detta. naturligtvis tycker jag att det är vidrigt att små tjejer gifts bort till en mycket äldre man. Men jag kan inte förstå paralellen med att just denna lilla detalj i vigselcermonin. Alla som äter tabletter är inte missbrukare, alla som äger en kniv är inte mördare...
Jag tror att alla som har fri vilja har en önskan om att få bli accepterad för sina värderingar. Oavsett om det handlar om homosexuallitet, religion, politisk åsikt eller annat. Man vill få känna det man vill och göra det man vill.
Jag lever efter att man får göra vad man vill, så länge man inte skadar någon annan med vilje. Det är ok att säga att brudöverlämning, om man nu föredrar det uttrycket, inte är något för en själv. Men att anklaga alla som vill ha det tycker jag inte är sjysst. Alla gör vad de vill med sina liv och vigselakter. En så stor händelse byggd på kärlek och hopp borde inte överrösas med så mkt oro eller anklagelser.
Jag har läst om par där en hund, mormor eller mamma lämnat över också. Så det handlar inte om att det är mannen som bestämmer! I många förhållanden idag är det faktiskt tvärt om! :)
Heja kärleken och låt glädje och förståelse stå i centrum!
Ha en bra dag!