Nu kanske frågan om soffan blir lite separat efetrsom ni dels tycker den är dyr, dels köper den innan ni faktiskt flyttat ihop. Men jag skulle tycka det vore minst lika viktigt, också för den här frågan, hur ni tänker lösa er ekonomi (hur ni ska dela på pengar och utgifter för ert gemensamma hushåll). Har ni funderat på hur andra utgifter ska delas mellan er?
Ja, funkar det för er och ni är överens så är det väl bra, sålänge ni tänkt igenom det och båda gillar lösningen. Men för mig vore det konstigt att den ena parten kan ha väldigt mycket mer fickpengar och högre levnadsstandard om man valt att leva ihop. Sen kan man ju ändra sig och integrera mer senare också, om man vill det.
Jag tänker så här kring gemensam ekonomi. Vi gör ju val om hur vi vill jobba och hur mycket pengar man kan tjäna på det - en kanske jobbar mer och tar in mer pengar medan den adre jobbar midnre men ägnar mer tid åt familjen och hushållet. Ska den personen (som för oftast är kvinnan) då straffas för att den har lägre inkomst då? Är ens tid mer eller midnre värd än den andres? Man gör ju gemensamma val av livstil, hur mycket pengar man vill lägga på boende (iallafall skulle inte jag vilja se en av oss som inneboende hyresgäst hos den andre för att den andre tjänar mer utan detta är ju VÅRT hem) och att skaffa barn och så.
Om du tjänar mindre för att du är hemma längre med era barn, ett val som ofta motiveras av att mannens högre inkomst behövs bättre i hushållet, ska du straffas med både lägre inkomst och lägre pension då? Jag vet att ni inte har barn idag, men fundera framåt hur ni vill göra med er ekonomi under åren framöver. Ska din lägre inkomst försörja barnen då så du varken har fickpengar eller råd att spara medan hans högre som han "ensam" tjänat ihop gå till hans sparande och dyra hobbies? Känns det OK? Eller känns det inte bättre då att era inkomster blir gemensamma och går till era gemensamma utgifter för ert gemensamma liv?
Nu lever ni inte ihop än, men sannolikheten att ni får fundera över dessa frågor under ert liv tillsammans är hög.
Jorå, det kan man ha, det beror på om man fått arvet som enskild egendom eller inte. Har föräldrarna eller vem man nu ärver av skrivit i testamente att det ska vaar enskild egendom har ens make/a inte rätt till det vid skilsmässa, men finns inget skrivet så blir det automatiskt gemensam egendom och värdet av den delas vid skilsmässa (eller bodelning vid dödsfall).
TS, ni ser ju som ni vill på er ekonomi. Vill ni ha proffsråd om hur man kan göra som sambos råder jag er att gå t ex till banken för information av en familjejurist om vad som gäller. Mitt andra råd är just det att fundera på hur ni ska göra som helhet (inte sak för sak) vid ett liv tillsammans framöver.
Visst ska man tänka efter om ekonomi och se över sina egna intressen. Men jag tror dels att alla förespråkar det, dels att de intressena inte i längden tillgodoses bäst genom att se en uppdelning i "mitt" och "ditt" till punkt och pricka. För TS är det kanske inte aktuellt än, men i längden tror jag båda vinner på att vara generösa mot varann, när man valt att leva tillsammans.
