pk, jag förstår hur du menar, men etiketten säger ju etablerade par. Har man varit tillsammans i ett halvår eller mer, så ser jag det som ett etablerat par, om det inte är så att det finns någon särskild anledning till varför man inte "fått" träffa den personens nya kärlek.
Sen skulle jag personligen inte vilja gå på ett bröllop om jag vore nykär men träffat personen i fråga i ett par veckor eller nån månad. Det skulle kännas väldigt märkligt att gå på ett bröllop där jag inte känner någon. I det läget hade jag inte tagit det som att jag inte duger att läras känna.
Jag följde inte med min sambo när hans gammelmorfar dog, jag hade aldrig ens träffat honom och även fast jag både lever ihop med min sambo och har barn ihop så har jag förståelse för att de ville ha en mindre "ceremoni" efter, eller vad man nu kallar det. Nu var det visserligen inte ett bröllop, men jag ser ingen större skillnad i det.
Vart går förresten gränsen? Säg att din kompis träffar en ny kille 1 månad eller kortare tid innan bröllopet, är han fortfarande självskriven?
Superstarfia skrev 2010-03-15 08:07:58 följande:
Nej det var inte alls så jag menar..Jag kan ge ett exempel.. Min tjejkompis har precis träffat en kille, jag vet om att han finns och eftersom bröllopet är i augusti så är det ju rätt lång tid kvar och vi hinner träffa honom. OM det skulle ta slut så är det självklart så att han inte är bjuden, men det fattar väl vem som helst??Jag har en annan tjejkompis som jag inte hade en aning att hon hade kille, vi bjöd enbart in henne. sen fick vi reda på att hon hade en kille och eftersom etiketten säger att man bjuder respektive oavsätt om man träffat denne så gjorde vi helt enkelt det i efterskott... som sagt, jag tycker det är jävligt otrevligt och oartigt att bara bjuda den ena parten.. jag skulle inte vilja umgås med de inbjudande om jag tydligen inte var värd att få gå på ett bröllop tillsammans med min kille..
